Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mandaten. Någon auktoritet måste alltså skapas,
som hade att avgöra, huruvida det demokratiska
huset handlade som en representativ eller som
en autokratisk församling.
Socialismens politik ligger på ett annat
plan. Den hedrar icke den representativa
styrelseformen med någon undersåtlig tro och
lydnad, ehuru den anser, att i varje stat av något
så när ansenlig areal och folkmängd
representanten måste vara lagstiftare. Representanten
behöver emellertid någon tyglande kraft, men
socialismen föreslår att folket självt och icke
en viss del av folket tar tygeln i sin hand. För
socialisterna te sig därför referendum och
proportionell representation i en förledande dräkt,
,och i länder, som lida av den skriande
orättvisan i olika stora valkretsar, må dessa
förslag otvivelaktigt vara berättigade till
benämningen »reformer». I vårt iand kan man dock
ej ge dem det namnet. Det förra är endast ett
klumpigt och oanvändbart vapen, som
reaktionen alltid kan begagna mera effektivt än
demokratin, emedan det, tack vare den inrotade
vanan att säga »nej», är långt mera till nytta
för de få än för de många, och detta blir mer
och mer fallet, då de många bli upplysta. Det
senare ökar i hög grad kostnaderna för valen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
