Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju vise mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i trädgården, såg han att en ny, späd telning
skjutit upp under skuggan av det stora trädets
grenar, och häråt gladde han sig mycket, ty han
hoppades nu att få ett nytt träd av samma art.
Emellertid nödgades han fara bort till främmande
land, där han länge dröjde. Då han kom
tillbaka, återfann han väl det gamla trädet friskt
och frodigt såsom förr, men telningen hade nästan
förtvinat. Han bannade då trädgårdsmästaren för
dennes försumlighet, men denne svarade:
— Det är det stora trädets grenar, som stjäla
solljuset bort från telningen, och så länge dessa
skugga över, kan den ej få någon fart att växa.
— Så hugg då bort dessa grenar, så att
även det nya trädet får luft.
Det skedde såsom han bjöd, och då han efter
någon tid åter kom till sin trädgård, fann han
att det nya trädet växt upp över det gamla, som
nu stod naket och avskalat. Då borgaren såg
detta, sade han till trädgårdsmästaren:
— Jag ser, att det unga trädet växer med
en sådan kraft, att det tager all näring till sig
från det gamla. Det är därför icke längre värt
att hålla på detta. Hugg ned det, så att det
ej må stå i vägen för det nya.
Även nu gjorde trädgårdsmästaren såsom hans
herre befallde honom, och det gamla trädet
fälldes. Men det nya bar aldrig de hälsobringande
frukter, som vuxit på det gamla, och de sjuka
och lytta förbannade därför den romerske
borgarens dårskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
