Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju vise mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läxa, nekade han dock hårdnackat att öppna.
Sedan de så en stund tvistat med varandra, sade
hustrun:
— Den skam, som du vill tillskynda mig,
skall jag dock undgå, och när du visar dig så
hård och obeveklig, vill jag ej heller längre
leva. Här bakom hörnet är en brunn, och i
den ämnar jag dränka mig, så att du icke får
den glädjen att se mig i halsjärn. Far nu väl,
och måtte du komma att bittert ångra din
grymhet.
Med dessa ord sprang hon bort och lopp till
brunnen. Men den sluga kvinnan hade aldrig
ett ögonblick tänkt på att avhända sig livet. I
stället att själv hoppa i, tog hon en stor sten
och kastade den i brunnen, så att vattnet yrde
omkring och bullret hördes ända till fönstret, där
mannen satt. Men när denne nu hörde detta
plaskande, blev han utom sig av förskräckelse
och kunde ej tro annat, än att hustrun nu satt
sin hotelse i verket. Han rusade därför genast
utför trapporna, öppnade porten och sprang fram
till brunnen för att rädda den drunknande. Men
hustrun, som gömt sig bakom en pelare för att
se den verkan, som hennes skälmstycke skulle
hava, passade då på och smög sig in i huset,
medan mannen förtvivlad satt vid brunnskanten
och skådade ner i djupet. Därpå läste hon porten
i dubbla slag, sköt rigeln för och satte sig i
fönstret på samma plats, där mannen förut suttit.
Efter någon tid vände denne bedrövad tillbaka
och tänkte gå in i sitt hus, men till sin
förvåning fann han porten läst. Då han tittade upp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
