Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju vise mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men sonen, som en gång förut räddat sitt eget
huvud genom att dräpa fadern, visste även denna
gång att genom en djärv handling draga sig ur
spelet. Så snart han hörde systrarnas
snyftningar, förutsåg han, vad som skulle hända, och
drog då genast sitt svärd samt högg sig ett så
djupt sår i benet, att blodet forsade fram. När
nu soldaterna kommo in och frågade om
orsaken, varför kvinnorna gräto, svarade den listige
svennen:
— Ack, jag kom att såra. mig i benet och
detta gjorde mina systrar så förskräckta, att de
genast brusto ut i gråt.
När soldaterna sågo såret, kunde de ej tro
annat än att han talade sanning, och de togo
därför hans förklaring för god samt avlägsnade
sig. Men marskalken lät taga den döda kroppen
och hänga upp den i en galge, där den fick
sitta länge och väl, ty sonen gjorde aldrig något
försök att skaffa sin gamle fader en hederlig
begravning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
