- Project Runeberg -  Sveriges medeltidssagor berättade för barn /
94

(1912) Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju vise mästare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Frun satte då fram allt vad läckert hon hade
för att undfägna ett så rart främmande, och hon
och prästen gjorde sig en glad afton. Det enda
som störde hennes glädje var att hon visste, att
mannen icke kunde fördraga prästen, vilken han
strängeligen förbjudit henne att mottaga, och
hon kunde förstå, att skatan icke skulle dröja
med att tala om för mannen både att prästen
varit där i hans frånvaro och att han så rikligen
undfägnats. För att åtminstone hämnas på det
besvärliga djuret, lät hon pigan, sedan det blivit
mörkt, hälla ett helt ämbar vatten ner över
buren, där fågeln satt, och dessutom kastade hon
fullt med sand och småsten på den stackars
skatan, så att denna blev liggande såsom död.
Frun trodde sig nu befriad från sin plågoande,
men på morgonen kvicknade skatan åter till,
och i det samma kom mannen hem. Han gick
då genast fram till buren och frågade skatan,
om något tilldragit sig, medan han varit borta.

— Jo, sade skatan, här hava märkliga
händelser timat. Strax sedan du hade rest, kom
prästen hit på besök, och då kan du tro att
skafferiet blev plundrat. Jag har aldrig sett så
många läckerheter förr på bordet här i huset.

— Ack, utropade hustrun, så det eländiga
djuret kan ljuga. Här har icke varit en enda
människa sedan du reste, och jag hoppas, att
du mera. tror din egen hustru än denna
lögnaktiga skata, som blott är till för att förtala mig.

— Hustru, svarade mannen, ännu aldrig har
skatan farit med osanning, och jag litar därför
mera på hennes ord än på ditt. Men säg mig,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jul 5 00:05:11 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/msagor/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free