Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju vise mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortsatte han och vände sig till skatan, om
något annat inträffat.
— Jo, yttrade skatan, knappt hade prästen
gått, förr än det började regna som om himlen
varit öppen. Den ena hagelskuren efter den
andra slog ned över mig, så att jag trodde att
min sista stund var kommen.
— Nu hör du, utropade hustrun, som genast
fann sig, att den eländiga varelsen ljuger.
Aldrig har det väl varit en så vacker och
stjärnklar natt som i natt. Icke ett moln syntes på
hela himlen, och likväl talar det lögnaktiga
djuret om regn och hagelskurar. Den historien
är lika sann som den hon nyss satte i hop om
prästen.
Mannen, som rest hela natten, visste att
hustrun talade sanning, ty icke en regndroppe
hade fallit och han hade ej reda på den vatten-
skur, för vilken det trogna djuret varit utsatt.
Han greps då av en häftig vrede mot den
stackars skatan, som han nu trodde vilja bedraga
honom.
— Hustru, sade han, jag ser nu, att skatan
endast förtalar dig, och att jag haft orätt som
så litat på alla hennes osanningar. Men hon
skall icke mera stifta oenighet oss emellan.
Med dessa ord öppnade han buren och vred
halsen av skatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
