Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju vise mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av sju. Men jag tvår mina händer, ty jag har
varnat dig.
— Ingen olycka är ju skedd, sade kejsaren,
och att uppskjuta ett beslut är ju ej detsamma
som att avstå från det. Min son skall dö —
det har jag en gång lovat dig, och morgondagen
skall vara hans sista.
När morgonen grydde, infann sig dock den
fomte mästaren hos honom och sade:
— Du har nu åter givit befallning om, att
din son skall dräpas. Det förundrar mig, att
du, som är en vis man, på detta sätt kan låta
leda dig av en kvinna, som dock alltid är
nyckfull och obeständig. Klokare än så
handlade Camillus.
— Vem var det?
— Det var en borgare här i Rom, vars
historia jag nu vill berätta för dig, om du
lovar mig att ännu en dag dröja med
avrättningen.
— Har jag dröjt så många dagar, kan
Jag väl dröja ännu en. Men låt nu höra din
historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
