Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju vise mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då du icke är i min närhet, synas mig tomma
och ödsliga, och jag vet icke vad jag då skall
företaga mig. Jag har därför en bön till dig.
Övergiv ditt kloster och följ med mig till mitt
slott för att ständigt stanna hos mig.
— Ack, sade hon, du vet, att din vilja är
min lag, och att jag gärna gör allt som kan
bereda dig ett nöje. Jag förstår nog att de
goda nunnorna, som jag har att tacka för så
mycket, skola sörja över att jag övergiver dem,
och kanske gör jag däri orätt. Men mitt hjärta
säger mig, att det är dig, som jag bör följa.
— Tack, min stackars Askflicka, för den
godhet du visar mig, men ett måste Jag säga
dig nu genast. Jag vet att du älskar mig, och
även du är mig mycket kär, men min hustru
kan du aldrig bliva. Så god och skön du än
är, är du dock ett hittebarn, vars börd ingen
känner, och min släkt skall aldrig tillåta mig
att välja någon annan än en riddares dotter till
maka.
— Icke begär jag detta. Jag vill blott
vara nära dig, se dig varje dag och tala med
dig, då du så önskar. Min lycka fordrar icke
mycket.
— Gott, så sätt dig då upp på hästen
framför mig och låt oss nu rida till mitt slott.
Hon kom dit, och även här lyckades hon att
vinna allas hjärtan genom sin godhet och sitt
försynta väsen. Själv betraktade hon sig såsom
en tjänarinna och gjorde allt för att uppfylla
den unge grevens minsta önskningar.
Så förflöto några år, och intet felades i hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
