Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sju vise mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag vill icke tvinga dig. Säg blott vad
du önskar, och din bön är beviljad.
— Herre, jag har sett, att du äger många
kristna slavar. Av dessa hava icke få fordom
varit rika och mäktiga herrar, och det bör
därför kännas bittert för dem att nu framsläpa ett
liv såsom trälar. Vill du därför på något sätt
visa mig din ynnest, så låt mig skänka friheten
ät en av dessa. Denna belöning är mig mer än
tillräcklig.
— Du har mitt ord, och det vill jag icke
bryta, även om jag ännu någon tid skulle vilja
kväsa dessa förmätna riddares övermod. Låt
därför kalla in dem allesammans, och må du
sedan välja ut den, som du vill giva friheten.
De kristna slavarna fördes nu in, och i skaran
upptäckte grevinnan sin make. Men hon lade
band på sin glädje och mönstrade med lugn blick
de olycklige. De kristna, som visste vad frågan
gällde, betraktade henne tillbaka med bedjande,
oroliga ögon, ty var och en hoppades, att han
skulle bliva den lycklige, ehuru ingen av dem
vågade att med ett ord uttala någon bön. När
den goda grevinnan såg denna pinsamma oro,
ville hon «icke längre hålla dem i spänning, utan
gick raskt fram till greven av Rom, lade sin
hand på hans skuldra, och sade med en röst,
som hon sökte göra så fast som möjligt:
— Sultanen har givit mig rätt skänka
friheten åt en av hans kristna slavar. Jag känner
eder icke och vet därför icke, vilken av eder
som gjort sig mest förtjänt av denna nåd, men
jag väljer dig, emedan du synes mig olyckligast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
