Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amicus och Amelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och riddaren stego då fram till påven, föllo på
knä framför honom och sade:
— Helige fader, här äro vi, greven av Alvern
och riddaren av Bericano, komna till Rom för
att utbedja oss en nåd av eder. Var och en
av oss äger en son, och vår bön är, att ni själv,
helige fader, ville döpa de båda piltarne samt
giva dem namn. Vi vilja skänka dem det bästa
vi kunna, och större gåva än att av eder hand
mottaga dopet kunna de ej få.
De båda fäderna läto därefter frambära de
kostbara gåvor, vilka de tänkt förära till påven,
men denne sade:
— Edra gåvor vill jag icke mottaga, ty
Gud förbjude, att jag för snöd vinnings skull
skulle giva någon dopet. Icke heller behöver
jag dem. Skänk dem i stället till de fattiga,
ty detta skall säkert bringa edra barn större
lycka, än om dessa kostbarheter hamnade i min
skattkammare. Vad eder bön beträffar, så vill
jag gärna bevilja den, och ehuru jag själv är
en fattig syndig människa, är det dop jag giver
därför icke mindre heligt.
Därpå fattade han de båda gossarna vid
handen och förde dem in i Laterankyrkan. Där
döpte han dem själv, och grevens son kallade
han Amelius och riddarens Amicus. Därefter
skänkte han var och en av dem såsom minne
en dyrbar dryckesbägare, prydd med guld och
ädelstenar, och sade till dem:
— Bevara alltid dessa bägare såsom minne
av den viktigaste stunden i edert liv, och må
dessa alltid erinra eder om, att ni äro kristna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
