Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amicus och Amelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hör mig! Du har svårt försyndat dig,
men i ditt lidande har du visat Jobs tålamod,
och Herren har därför varkunnat sig över dig.
På hans befallning har jag kommit för att
utvisa dig en väg till räddning. Den beror dock
icke av dig, utan av din vän Amelius. Du har
för honom offrat allt; vill han i gengäld för dig
offra det käraste han äger, så skall du bliva
förlossad. Amelius har tvenne unga söner, vilka
äro hans stolthet och hans glädje. Vill han med
egen hand dräpa dem och med deras blod
bestryka din kropp, så skall du åter bliva
helbrägda.
— Hellre, utropade Amicus, än jag skulle
fordra något dylikt, lede jag långt värre kval
än dem jag nu lider.
— Jag har uträttat mitt budskap. Välj nu
själv.
Sedan ängeln yttrat dessa ord, försvann han,
men i detsamma vaknade Amelius upp och frågade:
— Med vem var det du talade?
— Icke talade jag vid någon. Det har du
blott drömt.
— Nej, jag hörde det alldeles tydligt. Någon
var inne i rummet.
Amelius steg därefter upp och undersökte
låsen, men fann att dörren var läst och att
ingen kunnat avlägsna sig denna väg. Han
upprepade därefter ånyo sin fråga och ansatte
Amicus så länge, att denne slutligen började att
gråta och sade:
— Emedan du nödvändigt vill veta det, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
