- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
13

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Är jag icke herre i mitt hus, va’sa?» röt Thorsson
uppbragt.

»Icke i köket, för där är det allt jag som rår. Eller kan
han laga sig en matbit själv? Kan han tvätta en skjorta
åt sig? Kan han lappa ett plagg eller göra något som är
dugligt? Det vill jag just fråga. Men se nu är det på
det viset, att så länge han har mig i huset som får draga
tyngsta lasset, blir det icke av att den där pojken mitt på
vardagen skall gå och tvätta sig i mitt renskurade kök.
Just som jag icke fick släpa och arbeta nog, utan att
behöva draga smörja efter en dylik odåga.» «

Greta hade talat med den gällaste diskant, vid slutet blev
den mera svävande och gråtmild.

»Det var då ett fasligt väsen den käringen för; men se
nu låter jag icke skrämma mig av ugglelåt, därför skall
Ivar genast gå ut i köket och göra sig snygg. Se så, min
gosse, gå du bara! — Jag tror, min själ, att pojken gråter!»
utbrast mästaren, vars ögon föllo på Ivar, som satt sig ned
på stolen med händerna för ansiktet. »Vad är det för
dumheter, ge du på båten vad Greta i sin elakhet säger.»

»Han säger att jag är elak!» skrek Greta och förde
förklädet till ögonen. »Jag, som vårdat och skött hans hus i
tolv år. Jag som ...»

»Nu skall det vara slut», röt Thorsson och slog sin
knutna hand i skänken. »Nu är det nog, säger jag. Låt
mig och Ivar vara i fred och giv honom bara köksnyckeln.
Begriper Greta att jag nu vill bliva åtlydd?»

»Nej, mästare, jag går nog ned i smedjan och tvättar
mig. Låt Greta behålla köket för sig.»

Innan varken Thorsson eller Greta visste ordet av, var
Ivar utom dörren, klappande med träskorna utför
trapporna. Thorsson gick, utan att säga ett ord, in i det inre
rummet, vars dörr han slog igen efter sig.

»Om jag en gång fick den pojken i mitt våld», muttrade
Greta, »skulle han få betala mig alla förargliga stunder
jag haft för honom.» Hon trampade med så förtvivlad
fart på spinnrocken, att den fina ulltråden oupphörligen
sprang av, och detta blev för henne en ny anledning att
utgjuta sig över Ivar och alla de lidanden hon utstått för
hans skull.

Efter en timmes förlopp öppnades dörren till det inre
rummet och mäster Thorsson kom ut helgdagsklädd och
rakad. Han gick fram till Greta, sägande med en röst,
som alldeles icke var mild:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free