Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den hurtige smeden tagit honom upp på sina skuldror,
varefter han fortsatte vandringen med lika raska steg, i det
han helt muntert sade:
»Det var ett skralt smide i dig; du väger ju icke stort
mera än en fyrtumsspik. Kan just undra huru ett dylikt
kräk skall kunna sköta en slägga. Du har väl aldrig gjort
annat än dragit pusten, kan jag tro. Nå, nå, det blir väl
bra med den saken, bara dli får dig en omhamring med
fläsk och potatis. — Jag tror den slyngeln dör», utropade
han och stannade. Ivar, som han bar på ryggen, hade
förlorat all muskelspänstighet och vilade tung och slapp på
de breda skuldrorna. »Aha», mumlade smeden, sedan han
känt på gossens puls, »han har förlorat sansen. Kan tro
att han icke fått något till livs, utan är så där all av bara
svält. Den saken står till att hjälpa.»
Därmed gick han rakt framåt till de många husen, som
syntes på andra sidan om slätten. Uti ett nybyggt hus gick
han in med sin börda, den han nedlade i sängen, som stod
i den rymliga stugan. Därefter drog han eld och lyste
på Ivar.
»Usch, så den ser ut! Alldeles som ett lik. Han måste
hava en styrkare, så att en kan blåsa liv i stackarn.»
Sagt och gjort; ögonblicket därefter hade smeden hällt
uti Ivar ett helt glas malörtsbrännvin, vilket hade
önskad verkan. Gossen kvicknade till och gjorde därvid så
löjliga miner, att den muntre smeden började skratta.
En timme senare lyftades en panna potatis av elden,
varefter Ivar och hans värd slogo sig ned vid spiseln, och båda
åto med god aptit. Sedan de ätit sig mätta, tog smeden
fram en mugg öl, tände en liten snugga och sade, i det han
räckte Ivar ölet:
»Nå, drick nu, och berätta mig sedan vad du egentligen
är för en gynnare, huru du kommit på villoväg, och vad
du tänker taga dig till. Ser du, jag heter Bengt och bor
ihop med mor min, en from gumma, som nu farit in till
staden för att proviantera. För övrigt är jag smed och
arbetar vid Langes fabrik, så att om du är en bra gosse, kunde
du kanske få tjänst där. Vi ha en dråplig husbonde, må du
tro. Han ger gärna arbete åt den, som kan sköta sådant.»
Ivar berättade helt sanningsenligt sina levnadsöden. När
han kom till mordet på Greta, mulnade Bengts ansikte och
han satte ett par skarpa ögon i Ivar, sägande:
»Det är en ful historia och lämnar alltid ett märke på
din karaktär. Hör på, pojke, har du haft en slarva med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
