- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
29

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i det nedriga byket, så kan du aldrig begära att en hederlig
människa skall fråga efter dig.»

Ivar såg på Bengt med en så ren och öppen blick, att den
vittnade om verklig skuldlöshet; så tyckte denne.

»Aldrig skulle jag så kunna handla på min döde
mästares mull. Nej, Gud allena vet, att jag är fullkomligt
oskyldig», sade den stackars gossen.

»Hm, hm!» Bengt rökte och teg en stund, allt under
det han hade ögonen häftade på Ivar. Slutligen utbrast
han :

»Du ser mig icke ut som en kanalje, och dess värre för
dig, om du är det. Jag vill tro motsatsen. Bättre tänka
gott än ont om nästan. Gå nu och lägg dig i sängen där,
Jag ligger i natt på bänken. Se så, inga invändningar.»

Ivar lät icke säga sig detta två gånger utan kröp till
sängs. Sedan han tyst framstammat en bön till Gud,
insomnade han tungt.

Bengt satt kvar länge och stirrade på den nedbrunna
elden. När det sista kolet slocknat reste han sig upp,
sägande för sig själv:

»Patron skall få säga sitt ord om pojken.»

Hans ögon föllo på Ivars bleka, avtärda, men barnsligt
rena anletsdrag. Gossen sov helt lugnt.

»Patron själv skulle icke kunna låta bli att tycka synd
om stackarn. Jag har icke hjärta till att jaga honom ifrån
mig; gå hur det vill, skall han stanna hos mig.»

*



Några dagar därefter var det julafton. I Bengts snygga
men ytterst torftiga stuga var det granrisat och fint. En
äldre kvinna sysslade vid spiseln, där en brasa sprakade och
kastade sitt sken över hela rummet. Stund efter annan
flögo hennes blickar till klockan och sedan till sängen,
varifrån hördes en sovandes andedräkt. Ute föll snö, men
utan köld och blåst.

»Undrar när gossen min kommer», talade den gamla
gumman för sig själv och rörde i en stor gryta. »Han ska väl
stiart vara här med meklamenterna åt stackarn där i
sängen. Då skall han också få en riktigt god kvällsmat på
denna välsignade afton.»

En suck hördes från bädden. Gumman smög sig dit.
Ivar låg där försänkt i djup sömn, men med ett ansikte
blossande av feber.

»Stackars barn», sade Inga, Bengts mor, och betraktade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free