- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
32

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och log, så att han visade hela sin rikedom av friska och
vita tänder. »Jag ämnar sjunga för patron och därför ger
jag katten att låta för er.»

Sedan han givit detta besked, gick Bengt med säkra steg
över gården och tog vägen upp till fabrikör Jacobo Langes
vackra boningshus.

»Skulle be att få säga patron något särskilt», sade Bengt,
-då han stod framför Jacobo på kontoret.

Lange gick in i ett rum, som låg till vänster om kontoret,
och nickade åt Bengt att följa sig. Helt oförskräckt
framförde smeden sitt ärende och berättade huru han träffat
Ivar och allt vad Ivar själv sagt honom om sina
levnadsöden. Jacobo avhörde honom tigande. Då smeden slutat,
yttrade han:

»Din skyddsling, Bengt, är icke någon välkänd gosse, då
han kunnat bliva inblandad i en så ruskig historia, som
mordet på gumman. Fråga blir om jag, bland mina
väl-frejdade lärlingar, kan antaga en sådan yngling. Du själv
kan alldeles icke gå i borgen för gossen, därtill har du känt
honom för litet och sett honom endast under så olyckliga
förhållanden, att hans egen fördel fordrat, att han visat
dig en god sida av sin karaktär.»

»Patron, gossen må ha varit medveten eller icke om
mordet, så har han i värsta fall blivit tubbad därtill, och så
pass har jag sett in i hans hjärta, att nog är det i gott
skick. För övrigt är han värnlös och olycklig, det vill
säga, att en icke får taga handen ifrån honom och kasta’n
ut i världen till fördärv för sig och andra. ’Om en
rättfärdig sju resor faller, står han upp igen’, säger Skriften;
men ingen rättfärdig kan stå upp om alla förskjuter^.
Därför syns det mig att jag må behålla pojken, efter han
kommit i min väg, och så tycker jag att patron bör giva
honom arbete.»

»Så-å!» Jacobo smålog. »Men är du säker på att
arbe-tarne vilja hava honom bland sig, ifall de få veta att han
varit inblandad i ett dylikt ohyggligt brott? Jag fruktar
att de, som alla äro mer eller mindre stolta över sin goda
frejd, skola bliva så illa stämda mot gossen, att de låta
honom känna hela tyngden av deras ovilja. Med bästa vilja
i världen skall jag icke kunna skydda honom för utbrottet
därav.»

»Skulle eljest tro, herr patron, att Bengt Bengtsson har
tillräckligt gehör med sig att kunna försvara pojken, då
jag förklarar honom för min tillhörighet. Jag ville jus;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free