- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
45

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

plagg, då dörren öppnades och greve Romarhjärta inträdde
till honom.

»Välkommen, min kära Kurt! Har du nu hunnit få
dammet av dig, så följas vi åt upp till min hustru.»

Några ögonblick därefter inträdde greven, åtföljd av
Kurt, i nedra salongen, där alla voro samlade.

Kurt Axelhjelm var en ung man om några och tjugu år.
Hög och starkt byggd, med breda skuldror och välvt bröst.
Hans ansiktsdrag voro mera djärva än vackra. Det
korpsvarta, släta och blanka håret var tillbakastruket från den
höga pannan. De djupt liggande mörkbruna ögonen hade
ett skarpt, livligt uttryck, som i förening med det stränga
draget omkring munnen gav åt hans hela utseende en
prägel av köld och hårdhet. Han hade varken skägg eller
mustascher, endast polisonger. Hans klädsel och hela hans
väsende utmärkte sig för den högsta grad av enkelhet.
Han saknade all likhet med sin yngre bror, Evert, som hade
nästan kvinnliga men bildsköna anletsdrag.

Sedan greven presenterat den äldre Axelhjelm för
Stephana, sade han, vänd till Helfrid:

»Du, som icke sett Kurt sedan I voren barn, har visst
svårt att känna igen honom.»

På denna presentation följde å ömse sidor några
höv-lighetsfraser, varefter den unge byggmästaren hälsade på
Jacobo och brodern. När detta var gjort, gick han helt
ogenerat att taga plats hos Stephana, sägande, med ett
leende, som lik en solstråle upplyste hans ansikte:

»Jag kan hälsa från Amerika. Det är endast två
månader sedan jag lämnade republikens land. Kanske en
hälsning därifrån numera icke är välkommen för grevinnan
Romarhjärta, som troligen glömt sina sympatier för
frihetens hem?»

»Jag är i dag samma republikens barn, som då jag för tio
år tillbaka lämnade Amerika, och vad mera är, jag har en
man, som delar mina4 åsikter.»

»Verkligen; min mors släkt var eljest icke känd för fria
tänkesätt.»

»Sant», inföll greven skrattande; »men då de
aristokratiska idéerna råka i strid med förnuft och hjärta måste de
rymma fältet.»

»I synnerhet om de äga en så skön motståndare som min
tant.» Kurts blick vilade på Stephanas vackra ansikte
med ett omisskänneligt uttryck av beundran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free