- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
47

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tyst och fördjupad i tankar hade Evert tillryggalagt
vägen ifrån Kungsborg och Åkersnäs. Jacobo hade yttrat
några ord av beröm om Kurt, på vilka Evert givit endast
helt enstaka svar, och sedan förföll samtalsämnet alldeles.
Vid hemkomsten åtskildes Jacobo och hans elev. Den
förstnämnde gick direkt upp på sina rum, men i stället
för att göra detsamma begav sig Evert på en biväg till
arbetarnas boningar. Aftonen var så långt framskriden
att natten räckte handen till avsked. Också rådde det en
fullkomlig stillhet överallt omkring fabriken och i
boningarna. Den arbetande befolkningen hade, trött av dagens
mödor, gått till vila. När Evert på alla möjliga sidovägar
hunnit fram till filaren Jönssons boning, som låg på andra
sidan om fabriken, klappade han helt varligt på
stugfönst-ret. En svag kvinnoröst frågade vem det var.

»Bed Jönsson komma ut, en av hans kamrater har något
angeläget att säga»; svarade Evert med låg röst.

Några ögonblick förflöto, varefter Jönsson syntes i
dörren.

»Åh, kors herr — herr — baron», stammade arbetaren.

»Kom med mig inåt skogen, jag hade något att tala vid
dig om.»

Efter en timmes samtal återvände Jönsson till sin boning
och Evert till Åkersnäs.

Den första av arbetarna, som om morgonen infann
sig vid fabrikens yttre grind, var Jönsson. Han hade
kommit en halv timme före de andra; och sedan han
övertygat sig att verket ännu ej var öppnat, satte han sig på
en sten utanför dert stora gallerporten, som förde till den
inre gården. Han visslade sorglös en visa och såg ut som
om han av en tillfällighet infunnit sig litet för tidigt.
Smånigom syntes på den breda gatan, som förde upp till
fabriken, den ene arbetaren efter den andre.

»Vad, är du redan här?» sade de åt Jönsson, när de
fingo se denne.

De ord, som följde till svar, kom dem att stanna. Några
ögonblicks överläggning följde, varefter de begåvo sig till
arbetet, men över deras eljest glada och frimodiga drag
vilade nu ett uttryck av starkt utpräglat missnöje.

Om aftonen, sedan arbetet var slut, samlades arbetarna i
grupper på gården och talades vid med sänkta röster. Att
något särskilt var på färde kunde man lätt märka. Den,
som likväl ej gav akt därpå eller syntes ibland de andra,
var Bengt, som genast hade begivit sig hem, såsom vanligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free