- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
48

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Efter en stund åtskildes arbetaregrupperna med den tysta
överenskommelsen att träffas vid stora slätten i skogen ett
par timmar senare.

Vid nattens inbrott syntes tvenne personer lämna
Åkersnäs. Den ene smög ut ifrån flygeln, den andre kom från
huvudbyggnaden. Den sistnämnde följde på avstånd den, som
kommit ifrån flygeln. Båda togo vägen till skogsslätten,
såsom samlingsplatsen benämndes. Den begagnades eljest av
allmogen till dansplats om sommaren. När de båda
vandrarna hunnit fram, funno de den uppfylld av arbetare. Den,
som hade gått först, trädde mitt i kretsen av församlingen;
den andre höll sig dold bakom en buske. En något svag
röst hördes därefter tala till arbetarna; men den tysta
observatören bakom busken stod alltför långt ifrån att kunna
höra talaren. Ett och annat ord nådde likväl hans öron.
Dessa gåvo tillkänna att talets syfte var att visa folket, det
deras principal egentligen var den, som stod i förbindelse
hos dem och alldeles icke de hos honom, m. m. Några ord
om illa kända kamrater och dylikt uppfångade lyssnaren
även. När talet var slut, uppstod ett oredigt mummel,
varefter de åtskildes.

Talaren och tvenne arbetare stannade likväl kvar några
ögonblick, sedan de andra gått. Emellan dessa tre
fördes nu en tyst rådplägning, som slöt med dessa ord,
vilka uttalades högt av den som fört ordet.

»Laga nu så, Jönsson och Erik, att I fån den uslingen
ifrån verkstaden; eljest kan jag på förhand säga er, att
han om några månader ätit ut er båda, som äro de
skickligaste filare Lange har. I sen väl själva, vilket ovanligt
handlag han har och huru mycket företräde den
galg-fågeln åtnjuter. En vacker dag skall han erhålla lika stor
dagspenning som I. Jag tycker att I låtit behandla er
efter godtycke, då I icke länge sedan yrkat högre avlöning,
vartill I båda ägen full rätt. Nu är det tid att I icke tålen
att man till en kamrat givit er en korrektionist, vilken en
vacker dag skall rycka brödet ur händerna på er.»

»Var lugn, herre», svarade den, som hette Erik.
»Patron skall, min själ och Gud, få dansa efter vår pipa
hädanefter. Har ni upplyst oss om sanningen, så ska vi
allt taga ut vår rätt, och att börja med måste pojken bort.
Nog ska jag få de andra att sjunga samma melodi som jag.
De enda som äro svåra att få med, äro smederna; men
Jönsson åtager sig väl dem.»

»De ska’ icke fallera att jag ska’ fila om dem. Det är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free