Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svunnit. Ur de strålande ögonen lyste en fast och orubblig
beslutsamhet, och på den höga pannan vilade en prägel
av stränghet. Erik, som blickade rakt in i husbondens
ansikte, såg att patron nu icke var vid lynne att leka med,
varför han på Jacobos fråga svarade i något nedstämd ton:
»Jag har talat ut min och kamraternas mening, men
jag vill säga patron, det vi nog förstå, att patron aldrig
vetat vad för en kanalje Ivar var, utan att Bengt bedragit
patron.»
»Bengt har nu som alltid handlat redligt; således visste
jag att Ivar varit anklagad för mordet på den där gumman;
men jag visste även att han av lagen blivit fullt frikänd.
Gossen var således oskyldig, och därför har jag tagit
honom. Olyckan är icke detsamma som brott, och detta
har förmått mig att försöka av honom göra en bra
arbetare.» •
»Vi tro icke på hans oskuld! Vi vilja icke hava honom
ibland oss! Han måste bort från fabriken!» skreks runt
omkring Lange.
»Tyst!» ropade Lange åter med stark stämma. »Jag
har nu förklarat mig för er och fordrar att I gån till
ert arbete. Den förste, som yttrar ett ord av missnöje,
avskedar jag. Har jag varit en rättvis husbonde, så vill
jag även bliva åtlydd.»
»Men, herr patron, vi vilja först veta...» inföll Erik
och tog ett steg emot Lange.
»I haven hört mitt ord. I afton skola vi vidare talas vid.»
Vana att lyda gingo de, men missnöjet stod att läsa i
varje drag. Bengt följde smederna till smedjan. Ivar
kvarstod ensam, orörlig och likblek.
»Du kommer med mig upp på kontoret», sade Lange.
Ifrån smedjan hördes icke den dagen Bengts muntra
sång; icke heller något glam ibland de hurtiga smederna,
icke ett ord växlades mellan honom och kamraterna. När
klockan ljöd och gav tillkänna att middagstimmen var
inne, rustade Bengt sig att lämna smedjan, men hejdades
av en utav smederna, som sade:
»Bengt, du är icke vid gott sinnelag emot oss, men
du har orätt. Nog vilja vi vara kamrater med dig, fast
den där ohängda pojken icke anstår oss; men är det så,
att patron går i borgen för honom, så må han gärna
stanna. Vi veta alla, att du är en bra karl och kamrat,
som av medlidsamhet tagit dig av den där eländiga bytin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
