- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
94

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som var uppfört omkring dansplanen, och blott se på.
Gossens livade utseende bevisade att detta skådespel
intresserade honom.

»Varför dansar du icke?» frågade Lange, som förvånat
sig över att Ivar förblivit endast åskådare av ett nöje, så
fullkomligt överensstämmande med ungdomens smak.

Ivar vände förlägen på mössan.

»Tycker du icke att det vore roligt att dansa?»

»Åh jo, nog kunde jag tycka det vore roligt, men ...»
han fäste ögonen på Jacobo; de stodo fulla av tårar.

»Säg ut, min gosse!» Lange klappade honom på
huvudet.

»Om jag skulle gå fram till någon av flickorna här och
be henne dansa med mig, så är det ingen, som skulle vilja
nedlåta sig därtill. Därför, patron, låter jag bli.» Blygsel,
harm och smärta stodo att läsa på ynglingens ansikte.

»Och detta är skälet, varför du ej dansar?»

»Ja, herr patron.»

»Gott.» Lange gick ifrån honom och fram till Stephana,
som stod och språkade med mor Inga. Jacobo hörde denna
säga:

»Jag försäkrar nådig grevinnan, att varje ord jag säger
är en dagsens sanning. Det är lilla fröken, som med sina
ord till kolar-Petters hustru och pojke, gjort att byns
ungdom och barn äro så förbittrade på den stackars fromma
gossen. Den gamla oviljan emot honom har åter vaknat,
och nu vill ingen av jäntorna dansa med Ivar.»

»Så skall jag visa dem, att jag icke anser mig förnärmad
att dansa med honom», svarade Stephana. »Var lugn, mor
Inga, er skyddsling skall nog en dag bliva omtyckt. Vad
Olga i sin barnslighet pratat, det skall hon återtaga.»
Stephana klappade mor Inga på skuldran och såg så innerligt
god och mild ut, att Kurt tänkte, där han stod ett stycke
ifrån och betraktade henne:

»I den kvinnans hjärta bor bestämt en ängel av godhet.
Mycket ville jag offra för att i hennes blick läsa uttrycket
av en bön, ställd till mig.»

Jacobo stannade en stund och talade lågt med mor Inga.
Under tiden gick Stephana fram till Ivar, sägande:

»Nå, min gosse, varför dansar du icke?»

»Fru grevinna, jag har ingen att dansa med.» Ivar såg
på den vackra kvinnan med ett blygt uttryck av ungdomlig
beundran.

»Du har icke bjudit upp mig.» Stephana smålog så obe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free