- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
97

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att vi få bannor, för det vi på egen hand varit så långt
borta.»

»Åh lappri», svarade Olga och dansade av före
lekkamraten. »Vi ha ju bara varit i skogen efter ljung; om vi
nu taga vägen över spången, så ligger parken där på andra
sidan, och då äro vi hemma.» Olga kastade sig ned i gräset
bredvid åkanten, tilläggande med glättig röst: »Trippa du
över, medan jag ordnar min vackra ljung.»

Fröken X— stannade bredvid henne.

»Söta, snälla Olga, säg mig var du läst den där vackra
sagan du berättade? Jag skulle så gärna vilja köpa den.
Var nu icke elak längre och gyckla, utan tala om för mig
var den står att läsa!»

»Jag försäkrar att du icke kan få köpa den, det har jag
redan tvenne gånger upprepat.» Olga sträckte ut sig helt
självsvåldigt i gräset.

»Om du ej läst den, så har du väl hört den berättas?
Vem har talat om den?»

»Ja, 0111 du det visste: men se det är min hemlighet. Vill
du marschera över stocken där, som spång man kalla plär?»

»Icke förr än jag fått veta var du fiskat upp sagan. Den
var på vers, och följaktligen har du måste läsa den för att
lära den utantill.»

»Ack, min Gud, vad du är enfaldig! Begriper du icke
att jag tagit den ur mitt eget huvud. För att icke hava
allt för tråkigt med dig, gjorde jag ihop den. Gå nu först,
så skall du sedan få se huru jag lik en stormil, skall komma
efter. Det är något riktigt, riktigt roligt att springa över
den där spången! Det förefaller mig då som jag flöge
över vattenytan, och som vattennymferna nickade åt mig
från djupet.»

»Så tokigt du talar. Jag är just litet rädd, huru jag
skall komma över.» Fröken X— började helt försiktigt och
långsamt anträda vandringen.

»Du går alldeles som en katt, när den är rädd att bliva
våt om fotterna», sade Olga skrattande.

På det ställe, där Olga låg utsträckt i gräset, var en stor
och tät hasselbuske. På andra sidan om den satt Ivar
alldeles gömd för hennes blickar.

När fröken X— lyckligt var kommen på andra stranden,
uppgav Olga ett ljudeligt: »hurra!» varefter hon rusade
upp och med bevingade steg ilade fram på den slippriga
stigen, utropande:

»Nu kommer jag, liksom vinden när den far över vå-

7 B Arbetet adlar mannen I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free