- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
118

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hon Constance att göra en liten promenad. Det syntes klart
att hon ville bliva ensam med Helfrid.

Constance kände ett stort behov att få andas frisk luft.
På hela tre dagarna hade hon icke sett en skymt av
Jacobo, och nu var det så tomt inom henne.

Långsamt vandrade hon genom skogen och fram till
Bengts koja. Den raske smeden med sina sånger och sitt
glada lynne, där så mycken levnadsfriskhet framlyste, hade
blivit en synnerlig gunstling hos Constance.

Framkommen till, den lilla trevliga boningen, som belystes
av höstsolen, fann hon Ivar sittande på tröskeln, fördjupad
i läsningen av en bok.

»Är Bengt och mor Inga hemma?» frågade Constance.

»Nej, de äro i kyrkan», blev svaret, som avgavs i något
trumpen ton.

Constance satte sig på den lilla grönmålade bänken,
vilken ännu stod utanför dörren.

»Vad läser du uti för en bok?»

»Ett namn, den är av en herre, som heter Onkel Adam.

Boken är just för mig.»

»Varför är den mera för dig än för någon annan?»

»Åh, därför att jag icke har något namn, utan allt får

lov att själv giva mig ett med tiden.»

»Stackars gosse!»

»Varför säger fröken så? Icke är det synd om mig,
därför att jag skall skaffa mig ett namn, det tycker jag att

varje människa borde göra. Nej, nog är det något som är

svårare att bära.» Gossen slog igen boken.

»Och vad är det?»

»Folks orättvisa och hårdhet», svarade Ivar och såg på
den unga flickan med en utmanande blick. »Till exempel

allt vad frökens lilla syster säger att hon vet om mig, och

som folket tror vara sant. Mycket har jag sörjt över mina
olyckor; men se, numera gör jag det icke. Mor Inga säger:
’den, som har Guds och sitt eget samvetes intyg på att man
är oskyldig, behöver ingenting mera’; och jag har båda
delarna.»

Constance fann sig i högsta grad intresserad av gossen.
Jacobos beskrivning på honom stod för hennes minne.

»Du tycks vara litet förtretad på min syster», svarade
Constance leende.

»Det kan väl göra henne detsamma, eftersom jag är blott
och bart en fattig smedgosse; men se, nog är det en
sanning, att ju högre folk anse sig vara, desto mindre Hjärta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free