Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det kan ju vara alldeles likgiltigt. Nog av, jag vet det.»
»Har Jacobo kunnat...?»
»Vara så uppriktig, vill du säga», inföll Constance. »Nej,
min bästa Stephana, herr Lange har ingenting sagt; och
för övrigt äro han och jag icke nog nära bekanta, att han
skulle kunna giva mig förtroende av sina tycken och
känslor, eller jag vilja emottaga ett dylikt av honom.»
Constances ton var kall och stolt.
Stephana smålog.
»Jag är icke din förtrogna och har icke någon rätt eller
några anspråk på din uppriktighet; men jag undrar
storligen, om du nu talar sanning, med avseende på dig och
Lange.»
»Vad menar du?»
Constance fäste en stolt blick på grevinnan.
»Jag menar, att antingen är du en mycket obetänksam
och kokett flicka, eller ock måste emellan dig och Jacobo
finnas ett ömsesidigt tycke. Eljest vore ditt uppförande
emot honom oförklarligt.»
»Du hade således trott att han och jag...»
»Älskade varandra? Ja!»
»Och du har tegat!» utropade Constance. »Du har
kunnat åse, huru han övergav Helfrid, invigde henne åt ett
helt liv av ändlösa kval, och du har icke gått fram till
honom och sagt...»
Constance var så häftigt upprörd att hon icke kunde
fortsätta.
»Vad?» frågade Stephana.
»Att han handlade uselt, nedrigt, avskyvärt.»
»Constance, hejda dig och tala då för Guds skull lugnt!
Jacobo är ju fullkomligt fri, med full rätt att älska vem
han vill; även om valet i mina ögon förefaller mindre
lyckligt för honom själv.
»Är han fri, då han är fäst vid Helfrid? Eller vill du
driva din partiskhet så långt, att du förnekar sanningen
av Helfrids tycke? Hon är en alltför stolt flicka att älska
en man, som icke älskar henne.»
»Jag ingår icke i förklaringar över ett ämne, som jag
icke är berättigad att yttra mig över; men jag kan med
min egen heder gå i borgen för att Jacobo är fri.»
»Jag begär icke denna borgen, emedan hela saken är mig
fullkomligt likgiltig. Jag hade likväl väntat mig av min
förmyndares hustru, att hon icke så låtit leda sig av sin
vänskap för Lange, att rätt och sanning fått vika. Du,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
