- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
12

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag skall giva er orätt.»

»På vad sätt?»

»Därigenom att jag alldeles icke söker utforska var jag
sett de där ögonen.»

»Fröken Olga, ni lovar mer, än ni kan hålla.»

»Tror herr Lange det?»

»Jag är övertygad därom.»

»Gott, här har ni mitt hedersord därpå, att jag aldrig
skall fråga efter vad som icke rör mig, och ingenjörens
ögon intressera mig för övrigt alldeles icke.»

»Det var ett vackert prov på seger över er själv»,
svarade Lange med ett retsamt leende. Det såg ut som om
Jacobo ville förtreta Olga, så att hon av sårad ambition
skulle lämna Ivarson i fred för sin nyfikenhet.

När Constance på ett ögonblick hade gjort sig fri från
de enträgna frågerskorna, nalkades hon Kurt:

»Det var en överraskning att träffa baron här», sade hon.

»Byggmästare, om ni tillåter», rättade Kurt.

»Ni är er lik, märker jag.»

»Fullkomligt.»

»Jag har färska hälsningar från er bror. Jag träffade
honom i Stockholm.»

»Jag tackar för hälsningen, men kan icke förstå huru
han skulle sända mig någon sådan. Jag trodde icke att han
hade sig bekant att jag rest till Kungsborg.»

»Hälsningen var också icke sänd av honom, utan jag
ville blott därmed säga, att vi sammanträffat. Han har
gjort en briljant affär på ett patent i England, hörde jag.
Att döma efter hans levnadssätt, tycktes han på detta ha
vunnit en icke obetydlig förmögenhet.»

»Tyvärr, är det så», svarade Kurt med allvarlig röst.

»Varför säger ni tyvärr?»

»Därför att den så lätt förvärvade förmögenheten har
till följd, att min bror lämnat ett verksamt liv, för att
överlåta åt sig begäret att såsom ädling förstöra, vad han utan
svårighet förvärvat. Detta är en olycka för en så ung
man som han och kan lätt leda till fördärv; men tillåt
att vi lämna detta. Ämnar ni nu bosätta er på Sturesjö?»

»Ja, tills vidare. Jag liknar flyttfåglarna, jag trivs icke
länge på en och samma plats.»

*



Följande förmiddag ägde ett långt samtal rum emellan
Ivarson och Jacobo. Detaljerna därav äro alldeles över-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free