- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
13

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flödiga att här redogöra för. Resultatet blev, att den förre
skulle bliva verkstadsföreståndare på Åkersnäs emot en
överenskommen lön. Därjämte föreslog Jacobo honom att
han även här i Sverige skulle taga patent på de
uppfinningar, för vilka han erhållit sådant i utlandet, där han sålt
dem. Han skulle sedan på Langes verkstad äga rätt att
förfärdiga dessa maskiner och för sig ensam behålla
av-sättningsrätten och vinsten. Vilkoren voro allt för
fördelaktiga att icke Ivarson skulle gå in därpå. Ett ömsesidigt
kontrakt uppgjordes, och den nya verkmästaren skulle
redan följande dag tillträda §in befattning.

Om aftonen, under det Jacobo arbetade på kontoret,
vandrade Ivarson utför bruksgatan och fram till Bengts
boning. Maj solen log så mild sitt avsked åt jorden. Den
unge mannen gick långsamt och stannade stund efter annan,
betraktande nejden omkring sig. Över de eljest livliga
dragen vilade nu ett uttryck av vemod, blandat med en viss
stolthet. Ett stycke ifrån smedens boning stannade han åter.

Den lilla stugan hade blivit förvandlad till ett vackert
envåningshus, kåltäppan till en liten trädgård och
blomsterkvarteret till en riktig rosengård. I stället för den lilla
grönmålade bänken utanför huset, var det nu en prydlig
förstugukvist med stolar. På en av dem satt en reslig karl,
och framför trappan lekte en liten pilt om tre år. En klar,
vacker stämma sjöng en munter visa. Hela tavlan hade
något i högsta grad fängslande. Ivarson betraktade den
länge. Slutligen gick han fram. Först när han stod vid
grinden, märkte honom den lilla gossen, som började ropa:

»Faj, faj, fjemmande ’ejje!» Bengt vände på huvudet,
och då han fick se en fin herreman, reste han sig och avtog
mössan.

Ivarson hade gått genom grinden och fram emot Bengt,
sägande, i det han besvarade hälsningen:

»Ni är ju Bengt, mästersmed på Åkersnäs.» Rösten,
varmed frågan gjordes, lät upprörd.

»Jo jo men är jag så», svarade Bengt och ville att den
främmande skulle stiga in i huset.

»Nej tack, låt oss stanna här.» Han satte sig. »Jag
är den nye verkmästaren på Åkersnäs. Som jag i morgon
skall tillträda min befattning, önskade jag i afton lära
känna den, som förestår smedjan.»

Ivarson hade avtagit den lätta sommarhatten och förde
handen över pannan.

»Det är allt ogement hyggligt av verkmästarn att komma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free