- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
42

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Min herre, ni tror er genom hotelser kunna förmå mig
till eftergift; men jag försäkrar att de icke verka på mig.»
Constance reste sig upp. »Är det något mera ni har att
säga?»

»Nej, jag vill blott giva er det rådet att icke på
förhoppningen att kunna bliva Langes maka uppoffra er syster.
Han skall aldrig bjuda er sin hand.»

Evert hade ganska skickligt måttat sitt hugg, vilket även
•den hastiga färgskiftningen på Constances kinder utvisade.
Utan att besvara dessa ord avlägsnade hon sig och tog
genast vägen upp till systern.

*



Olga var ännu icke uppstigen då Constance inträdde.
Hon låg och läste. Da hon fick se Constance, sade hon
med ett glatt leende:

»God morgon, syster flyttfågel. Du kan icke tro vad
jag i dag känner mig tacksam emot Gud för all hans
godhet. Jag har under flera år haft minnet av en handling,
som följt mig och antagit gestalt av ett gryende
samvetskval, emedan jag icke vetat huru jag skulle kunna försona
den. Nu vet jag det, och därför är jag i dag nöjdare och
lyckligare än eljest.»

»Om vad talar du, kära barn», sade Constance och satte
sig på sängkanten.

»Det är tills vidare min hemlighet. Jag skall nog
meddela dig den en gång, fast icke nu.» Olga lindade armarna
om systerns hals.

Constance tänkte med rysning på att detta svämiska,
känsliga och hjärtegoda barn skulle bliva hustru åt den
där hjärtlöse och egoistiske Evert. Nej, det fick, det skulle
icke ske.

»Nå, Olga», återtog Constance och smekte systerns
händer, »säg mig nu, vad tycker du om Axelhjelm? Jag
menar baron», tilläde hon och försökte småle.

»Evert!» Olga släppte Constances hand och kastade sig
ned på kudden, gömmande ansiktet i den.

»Jag tror min fråga gjorde dig ledsen?»

»Åh nej; jag kom bara att tänka på något, som
passerade i går afton. — Jaså, du vill veta vad jag tycker om
Evert.»

»Vill du ej säga det?»

»Jo bevars. Jag tycker att han är mycket vacker. Ja,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free