- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
49

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ord tänkt? Jo, att tron på oss själva gör oss
ofördragsamma emot andra. Ni känner er överlägsenhet, och
därför anser ni er äga rätt att oblitt bedöma var och en, som
äger fel, dem ni saknar. Jag hörde likväl en gång sägas
om er, att ni ägde det mest kristna sinne någon kunde hava.
Detta är icke sant. Ni har blivit så stolt över det värde
ert arbete gjort er, att arbetets adelskap har gjort er lika
övermodig, som det ärvda gör ägaren därav.»

Så hade Constance icke talat till Jacobo allt sedan deras
första bekantskap, och vi måste medgiva, att han var ovan
vid detta språk, att det nu, liksom då, överraskade och
harmade honom. Han fäste ögonen på henne och svarade
leende:

»Är det bevis på ofördragsamhet att jag uttalar en
sanning?»

»Ja, ifall ni vill adoptera er uppfattning såsom en
obeskrivlig sanning. Ni, herr Lange, som har namn om er,
att icke allenast vara en man, den där strävar till
ekonomiskt oberoende och självständighet, utan även till
moralisk fulländning, ni borde minst av alla göra er
skyldig-till oblida omdömen.»

»Och varför mindre än andra? Av en ’amerikansk
lycksökare’, sådan som jag, bör ni väl icke fordra några högre
moraliska egenskaper.»

Jacobos ton var bitter. För första gången tillät han sig
en hänsyftning på Constances förolämpning; också
bleknade hon, så häftig var den rörelse hon erfor. Hon såg

på honom, steg upp och sade:

»Voro även nu edra ord förestavade av den
försonlig-hetskänsla, som utgör en kristens största dygd? Herr
Lange, bedöm er själv med opartiskhet, om det är er
möjligt. Få se huru domen då utfaller med avseende på det

ni nu hänsyftade.» Hon gick in i salongen.

En lång stund kvarsatt Lange. Slutligen steg han upp
och gick efter henne.

»Fröken Constance, ni har givit mig en skarp läxa
denna afton. Jag kommer att stå i skuld hos er för den», sade
Jacobo.

»Det vill säga, ni anser turen nu vara att giva mig
en sådan.»

»Nej, nu missförstår ni mig, min skuld blir erkänslans.»
Han fattade hennes hand. »Tillgiv mig att jag är en
dålig kristen.» Constance såg upp till honom med en blick
som hade något oemotståndligt intagande. Lange släppte

4 C Arbetet adlar mannen II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free