- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
68

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

baron Evert Axelhjelm arbetade på Åkersnäs verkstad hos
fabrikör Lange; men fullkomligt falsk är löjtnantens
uppgift att jag för delaktighet i stölden i X—ska graven måste
lämna orten. Jag lämnade fabriken därför att folket på
densamma var uppretat emot mig. Det var då jag, på
fabrikör Langes bekostnad, reste till Amerika. Att jag där icke
levde, såsom löjtnanten påstår, en äventyrares liv, kunna
flera av mina därstädes vistande landsmän intyga, varibland
särskilt det vitsord jag av vår namnkunnige Ericsson
erhöll, kan tjäna såsom bevis; jag har i tre års tid arbetat
under honom. Nu har jag blott detta att tillägga: ifall jag
visste med mig någon vanhederlig handling, hade jag helt
visst stannat ute och icke återvänt till det land, där jag
begått den, ännu mindre till den ort, där löjtnanten påstår
att jag varit misstänkt för en gravstöld. Jag hade bestämt
icke, om jag varit skyldig, åter uppträtt här. Huruvida jag
är värd en plats i ett sällskap sådant som detta, må
herrskapet själva avgöra, nu, sedan mina tidigare öden äro
kända.» Ivar reste sig och stod upprätt med högburet huvud
och ädel hållning, tilläggande:

»I detta ögonblick tackar jag Gud att jag utan att
slå ned ögonen och med fullkomligt lugnt samvete kan
skåda tillbaka på det förflutna. Jag har alltid bjudit till
att vara en redlig arbetare.»

Han gick fram till Constance.

»Min fröken, efter den förklaring som nu förefallit, och
som upplyser er om vem ni har framför er, hemställer
jag till er, huruvida ni anser mig för en nog hederlig karl
att såsom gäst få kvarstanna under edert tak.» Constance
räckte honom båda händerna, sägande livligt och med
rörelse:

»Herr ingenjör, efter er förklaring är jag verkligen stolt
över att få kalla er min gäst och få anse er såsom en av
mina vänner. Säkert skall en var av detta sällskap alltid
med tillfredsställelse räkna er bland sina bekanta.»

»Vi i första rummet», sade Stephana och greve
Romarhjärta, vilka, utan att bliva bemärkta, bevittnat den senare
avdelningen av uppträdet.

»Er hand, unge man», sade den gamle och allmänt
aktade överste D— och gick fram till Ivar. »Från och med
i dag kan ni säga att gamle D— är er vän, något som högst
få kunna göra. Som en verklig karl har ni försvarat er
emot ett avskyvärt anfall; — det var en fröjd att höra er.»

De båda mäktigaste, mest ansedda och rikaste männen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free