- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
77

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Ja, jag tror att jag vid den tiden var omkring tretton år;
men ägde likväl redan då tillräckligt ambition att blygas
över det förnedrande i ditt beslut. Du var kadett och kunde
alltid påräkna hjälp av onkel; men det oaktat utbytte du
uniformen mot murareblusen.»

»Påminn mig icke om ditt pojkaktiga utfall mot mig
vid detta tillfälle, det skulle endast ännu mera uppreta mig.»

»Varför så? Det var då du med mycken rörelse föreslog
att vi skulle glömma våra stridigheter såsom barn, och bliva
ett par tillgivna bröder. Du bjöd mig din hand till vänskap
och gav mig ditt guldur till minne av denna heliga stund.»

Evert skrattade.

Kurt promenerade upp och ned på golvet.

»Nåväl, efter du gör dig lustig över vårt första möte,
torde du kanske även kunna göra det över vårt andra,
eller har du glömt det?»

Evert teg.

»Du var då nyss bliven elev vid Teknologiska institutet.
— Jag stod i begrepp att begiva mig till Amerika, då du en
dag kom upp till mig, som du eljest aldrig besökte, och
tiggde hjälp. Du hade spelat, du hade tappat, du hade
förlorat din klocka och dina handpenningar och dessutom en
icke obetydlig summa på ditt hedersord. Du vågade icke
bekänna sanningen för Romarhjärta och du fruktade att
han skulle få kunskap därom, emedan han uttryckligen
sagt, att om du på något lastbart sätt förverkade hans
godhet, vore han sinnad att skicka dig till sjöss. Du visste att
han avskydde spel. — Av mina under åratals arbete och
de oerhördaste ansträngningar hopsamlade respenningar
tog jag hälvten för att betala vad du under några timmar
förlorat.»

En tystnad uppstod, varunder Evert visslade en marsch.
Kurt återtog:

»I fyra år var jag borta. — Det lönar icke mödan att
säga dig vilka försakelser jag måste underkasta mig i
saknad av de penningar jag för dig betalade; du skulle endast
anse det i sin ordning, då dessa försakelser gjordes för
dig. Genast vid min återkomst till Sverige blev jag av
onkel Romarhjärta engagerad för byggandet av Sturesjö.
Du och jag återsågo varandra. Jag upptäckte snart att du
med sorgfällighet undvek all enskild beröring med mig.
Jag kände mig icke heller särdeles dragen till dig; ty alla
dina ord, hela ditt uppförande utvisade att du allt
fortfarande var samme narr som i barnaåren. Nog av, vårt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free