- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
97

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aderton års ålder stod jag nu i en främmande världsdel,
ensam och genom olyckan med fartyget berövad både
penningar och rekommendationer, obekant med språket och
allt omkring mig. Det enda jag ägde var omkring tjugu
riksdaler, som jag fann i min västficka. En av mina
olyckskamrater, en ung bomullsspinneriarbetare, som hade lyckats
rädda ett rekommendationsbrev han hade till en svensk,
herr Bolander, tog mig med sig till denne. Jag omtalade
mina missöden och fick till svar att han, till följd av
åtskilliga handelsaffärer, icke själv kunde uträtta något for
mig, men gärna tjänade mig med ett rekommendationsbrev
till en fabrikant, herr Sherman, vilken ägde ett större
mekaniskt faktori i Newyork. Med denna skrivelse jämte
Shermans adresskort i fickan, begav jag mig genast åstad
att uppsöka honom. Till herr Sherman överlämnade jag
Bolanders rekommendation.. Han genomögnade den och
bad mig återkomma om ett par dagar, då jag skulle erhålla
svar. Nedslagen lämnade jag honom och gick, åtföljd av
den unge bomullsspinnaren, att söka oss logi på ett tyskt
emigranthotell. Efter några dagar besökte jag åter herr
Sherman för att höra vad jag hos honom ägde att hoppas.
Han lämnade mig till och med brev, varuti han
rekommenderade mig. Jag tackade för hans möda och begav mig
därpå till vår utmärkte landsman John Ericsson, men
träffade honom icke. Han var bortrest. Den världsbekante
svenske mekanikern var just då som bäst sysselsatt att
pröva några förbättringar han gjort i den av honom
uppfunna ångpropellern. Detta föranledde åtskilliga resor, som
tid efter annan avlägsnade honom från Newyork. Jag
måste nu på ett annat sätt skaffa mig något arbete, så framt
jag icke ville dö av svält. Även insåg jag tydligt att min
okunnighet i landets språk var mig ett stort hinder, och jag
föresatte mig att, kosta vad det ville, övervinna detta. Först
måste jag likväl skaffa mig arbete. Vid hemkomsten till
vårt logi, underrättade mig den unge bomullsspinnaren att
han fått plats, samt frågade mig vilka mina planer voro.
Jag sade honom då att jag önskade mig arbete, lika mycket
vad, blott jag till att börja med kunde uppehålla livet och
på lediga stunder lära mig engelska. Han föreslog mig då
att vi skulle uppsöka en svensk, som han kände, och vilken
han visste skulle vara i Newyork. Kanske kunde han giva
mig något råd. För detta ändamål begåvo vi oss ut, att
söka efter hans bostad. Vi hade icke hunnit särdeles långt
då vi ibland sorlet av röster uppfångade några svenska ord,
7 C Arbetet adlar mannen II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free