- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
115

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pratade om nytt och gammalt. Olga kände sig lika så
lycklig under dessa timmar, som hon på morgonen känt sig
olycklig.

*



När Olga kom hem ifrån Romarhjärtas, sade hennes
kammarjungfru :

»Baronen har tillsagt att han önskade tala vid
friherrinnan.»

Olga gick in till sin man. Han promenerade av och an
på golvet. Då han fick se henne, kom han Olga till mötes,
sägande nästan artigt:

»Ursäkta att jag så sent besvärar dig; men jag har något
angeläget att säga. Ämnet är tråkigt, det handlar om
affärer», tilläde han med ett av sina vackraste leenden.

Det hade verkligen en och annan gång hänt att Evert
visat sig så där complaisant; men då hade han alltid haft
något rätt obehagligt att meddela Olga; också beredde hon
sig på något sådant. En gång, när han varit så där
förbindlig, var det då han trampat ihjäl hennes tama
kanariefågel; en annan gång hade han av greve Romarhjärta fått i
uppdrag att underrätta Olga det hennes skyddsling helt
oförmodat dött. Allt nog, Everts artighet var alltid förebud till
någon olycka. Olga erfor också en egen, pinsam oro vid
hans visade förbindlighet.

»Jag tager ju alldeles icke någon del i affärerna»,
svarade hon, »och jag trodde således icke att vi i det fallet
hade något att säga varandra. Du har ju full frihet att
handla efter eget behag.»

»Visserligen.» Evert drog Olga ned på soffan. »Men
den här gången lär du allt få lov att hava din lilla vackra
hand med.» Han kysste Olgas hand. Så ytterst
förbindlig hade han aldrig visat sig. Olga tänkte med en
rysning:

»Vilken olycka har han nu att förkunna.» Evert
fortfor:

»Innan jag gifte mig med dig, hade jag nedlagt en del
av mitt kapital i en större finansspekulation, som gjorde att
jag, under det senare året av mitt ungkarlsliv, måste göra
skulder. Dessa likviderade jag genast efter mitt giftermål.
Jag är nu, vid uppgörandet av en för mig högst briljant
affär och inköpet av ett hus, satt i förlägenhet, emedan
jag icke har ett tillräckligt rörelsekapital, isynnerhet som
jag gjort åtskilliga kännbara förluster. Du måste i följd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssaam/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free