- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
118

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Förhållandet är, att baronen kommit över ett gammalt
brev, som handlar om stölden ...»

»Säg mig», inföll Olga kallt, »vartill skall detta gyckel
tjäna. Brevet, du häntyder på, har en gång blivit uppbränt
och kan således icke skada någon.»

»Är du verkligen fullt säker på, att det icke var en
kopia, som brändes?» frågade Evert och såg triumferande
på Olga. Hon stirrade på honom, liksom hon varken velat
eller kunnat tro att hon hörde rätt.

»Evert, du har ett högst eget sätt att skämta, då du vill
låta påskina, att du skulle ha bedragit mig. Så lågt du
sjunkit i min aktning, kan jag icke tänka så illa om dig.»

»Din tanke om mig är också alldeles likgiltig, emedan
du, såsom ’pliktälskande kvinna’, vilket du själv sagt dig
vara, icke gärna kan uttala något mindre fördelaktigt om
din man.»

»Vet du, Evert, ditt handlingssätt vore så dåligt, ifall
det förhöll sig som du säger, att du icke för mycket bör
förlita dig på det undseende jag i egenskap av hustru visar
dig inför världen. Det kunde lätt hända, att jag icke brydde
mig om att skona en man, som är sammansatt av idel
trolöshet.»

»Förhasta dig icke, utan erinra dig att vi icke allenast
böra skänka det goda vår aktning, utan även det rätta.
Jag anser för orätt att en skurk, sådan som Ivarson, får
gå fri och åtnjuta förtroende av hederligt folk; och det är
i enlighet med min plikt, om jag bidrager att demaskera
honom.»

»Men du har ju själv sagt: ’han är oskyldig till stölden’»,
inföll Olga häftigt.

»Det kan jag icke påminna mig. Här är dessutom fråga
om en rättsprincip och icke om en individ.»

»Missbruka icke ordet rätt, det är att profanera det, då
du talar därom. Kanske du icke kan påminna dig, att du
lovat mig att aldrig söka skada...»

»Din själs idol.» Evert reste sig och tilläde med höjt
huvud: »Tala icke om vad jag lovat eller sagt; ty jag är
uttröttad vid dessa oupphörliga återupprepanden av löften,
som jag brutit etc. Här äro de alldeles malplacerade,
emedan jag icke har med hela saken att göra. Baron har funnit
ett brev, som ger anledning till förmodan att Ivarson varit
delaktig i stölden. Vad rör väl den saken mig? Icke det
minsta. Den bevisar icke något annat än att antingen har
det funnits två sådana brev, som det du offrade åt lågorna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free