- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
125

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lär det allt komma att dröja», svarade Olga och såg på
Evert.

»Jaså, det skall icke bliva så snart, men du torde kanske
ändra dig, då jag förklarar, att detta är det enda medlet
att förmå mig icke nu begagna detta papper, vilket kunde
hava till följd, att herr Ivarson sändes tillbaka till Åkers
härad, för att där undergå ransakning och lida sitt straff
för...»

»En stöld, som han inte begått.»

»Må vara, men jag säger dig nu, som jag sade, när jag
begärde din hand, oskyldig eller skyldig betyder litet eller
intet, då man har skenet emot sig. Du bör därjämte
begripa, att då man såsom han, en gång förr i sitt liv blivit
misstänkt och varit häktad för ett grovt brott, blir varje
anklagelse sannolik!»

»Det oaktat kommer jag icke att bedja Constance
besöka oss.»

»Du tror kanske att jag skall skona den där herrn?»

»Nej, käre Evert, med avseende på dig har jag icke
skuggan av illusion kvar.»

Evert blickade en stund på Olga; han var helt
överraskad av hennes säkerhet. Vanligen brukade
hänsyftningen på Ivar mer eller mindre uppröra henne.

»Vilka idéer har nu det där lilla intrikata odjuret fått
i sitt huvud», tänkte Evert. »Hon ser ut som om hon hade
beslutit att jag icke skall få henne ur fläcken. Jo, jag
begick just ett hyggligt misstag, när jag tog henne för vek och
mild. Jag har aldrig i min levnad träffat en oböjligare
kvinna.»

Under det Evert överlämnade sig åt dylika tankar, hade
en paus uppstått. Evert bröt den.

»Har du ett ögonblick övertänkt vilka medel jag äger i
min hand att alldeles tillintetgöra uslingen?»

»Å ja, nog vet jag att du skall göra allt för att bringa
honom i olycka.»

»Betänk om jag jämte anklagelsen inför rätta lät i
tidningarna införa en liten romantisk skildring om din hjältes
ungdom, brott och äventyr, vad lycka tror du den skulle
göra?»

»Densamma som all skandal: intressera pöbeln; men
vet du, Evert, huru den stämplar sig, som säger sig vilja
använda ett dylikt förnedrande medel för sin hämnd? — Jo,
såsom en föraktlig varelse, vilken avsagt sig ända till yttre
skenet av att vara en människa med uppfostran och heder.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssaam/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free