- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
126

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Mycket förbunden — men du begriper väl det jag har
nog takt att icke bliva synlig.»

»Låt oss sluta detta samtal, Evert. Det tjänar till
ingenting att vi slösa ord på den saken, du kan ändå icke tvinga
mig att bedja Constance komma hit. — Utför du dina
nedriga stämplingar emot Ivarson, så kan jag icke mer än
beklaga dig. Du torde själv därvid bliva den mest lidande.»

»På vad sätt, om jag får fråga?»

»Den natt stölden i X—ska graven begicks, var jag på
kyrkogården», sade Olga och reste sig upp. »Ifall det
således blir rättegång, manar mig plikten att avgiva en
förklaring över vad jag då såg och hörde.»

Ett ögonblick betraktade hon Evert, vars ansikte vid
hustruns ord undergick en förfärlig förändring, därefter
lämnade Olga rummet och gick in i sin sängkammare, vars
dörr hon reglade.

»Orm», mumlade Evert och såg efter henne.

*



På ett par dagar sågo ej makarna varandra. Olga hade
låtit säga att hon var opasslig och höll sig innesluten i sina
rum. Evert saknade all lust att sammanträffa med henne
enskilt, varför hon fick vara i fred.

Den tredje dagen erhöll Olga ett brev ifrån Stephana,
vilket innehöll åtskilliga uppdrag, dem Evert skulle uträtta.
Hon ringde och frågade om baronen var hemma.

»Ja, han har löjtnant X— hos sig», svarade
kammarjungfrun.

Olga överläde en stund, därefter beslöt hon själv gå in till
sin man med Stephanas brev. Det var en ingivelse att hon
ville sammanträffa med Knut X—. En aning sade henne,
att dessa två ruvade över någon avskyvärd plan; ty ännu
aldrig hade de varit tillsammans, utan att åvägabringa
någon dålig handling; — än mer, sedan Olgas tankar blivit
förda på det förflutna, erinrade hon sig, att Knut och Evert
även den tiden varit mycket goda vänner.

»Jag vill se vilken min herr löjtnanten skall få vid mitt
plötsliga uppträdande hos Evert. Han har alltid undvikit
mig, liksom rädd att vi skulle komma i någon beröring med
varandra.»

Olga gick igenom de rum, som skilde hennes ifrån Everts.
De dagar, som förgått emellan hennes sista samtal med
honom, hade åstadkommit en förfärlig omvälvning i Olgas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free