Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vad vill det här säga; icke lär Olgas rum ligga hitåt,
eftersom den den här dörren är stängd utåt.»
Han ämnade just återvända samma väg han kommit,
då en liten täck kammarjungfru, med det näbbigaste
utseende i världen kom insättandes. Hon neg och såg den
ståtlige herrn djärvt i ansiktet.
»Du är friherrinnans kammarjungfru, kan jag förmoda»,
sade Kurt, innan flickan hunnit säga ett ord. »Nå, får jag
träffa din matmor?»
»Friherrinnan tager icke emot besök på eftermiddagarna.»
»Icke en gång mig?» Kurts mörka ögon vilade forskande
på flickan.
»Icke en gång baron», svarade hon helt dristigt.
»Jaså, kan du säga mig vart den där dörrn leder.» Han
pekade på den, som var stängd.
»Till friherrinnans rum.»
Kurt vred om nyckeln, i det han sade:
»I så fall vill jag själv underrätta mig om varför
friherrinnan icke vill se sin mans bror.»
»Herr baron, friherrinnan skall bliva förtörnad», utropade
Lisette och skyndade fram, liksom för att hejda honom.
»Låt det bli min sak», svarade Kurt och sköt undan
Lisette. Nu gick dörren upp och i en soffa framför
densamma satt Olga. Vid åsynen av Kurt sprang hon upp och
utropade glatt:
»Kurt!»
»Ja, Kurt, som du icke ville taga emot, utan skicka bort,
alldeles som han vore en annan främmande person»,
svarade Kurt och fattade hjärtligt den framräckta handen.
»Ville jag icke taga emot dig?» upprepade Olga
förvånad.
»Ja, så sade flickan där.» Kurt pekade på Lisette.
»Det är icke mitt fel», inföll denna. »Baronen har
förbjudit att jag skulle få släppa in någon till friherrinnan utan
hans vetskap, och som han är borta så ...»
»Behövs icke några förklaringar», sade Olga med
värdighet. »Du kan avlägsna dig.»
När Kurt och Olga blevo allena utropade han:
»Men vad skall detta betyda? Du hålles instängd och
bevakad av dina domestiker.»
»Bäste Kurt, fäst dig icke vid ett dylikt lappri; det är ett
tillfälligt infall av Evert att jag icke skall taga emot besök
i hans frånvaro. Låt oss ej tala därom. Jag försäkrar att
jag känner mig riktigt nöjd åt detta arrangemang, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
