- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
141

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

beror hädanefter er systers och er heder. Jag kan, när
mig lyster, överlämna henne åt skandal och förakt. Att
jag icke redan gjort det, kommer därav, att jag avvaktat
er ankomst hit.»

»Jag känner icke den olyckliga händelsen, som givit er
en skugga av anledning till att anklaga Olga; men jag vet
och känner att hon är oskyldig, att varje svek och trolöshet
är henne omöjligt.»

»Verkligen!» Evert hånskrattade. Med det mest sårande
gäckeri berättade han Olgas besök hos Ivarson och tilläde
därefter:

»Förmodligen vill ni driva det påståendet, att en ung,
gift kvinna kan besöka en ung, ogift karl, utan att däruti
ligger någonting ont. I så fall blir ni bestämt den enda,
som så bedömer saken. Man kan icke veta om hon är
brottslig eller ej, men hon har komprometterat sig själv
och mig. Jag behöver icke tro på hennes skuldlöshet, och
jag ämnar icke göra det. Jag vet blott ett, och det är: att
jag kan straffa henne för det hon vågat leka med mitt
namn. Jag äger hennes ära i mina händer och kan plocka
sönder den blad för blad och överlämna henne själv till
föremål för andras förakt. Inser ni det förnedrande uti
att redan efter ett så kort äktenskap få namn att vara en
trolös hustru. — Nå, fröken Constance, skall ni icke även
nu visa mig ifrån er med hån? Skall ni icke slunga emot
mig edra stolta och övermodiga ord? Ni tiger. Skulle
verkligen ni sakna uttryck att tolka er avsky?»

Evert stödde sig emot kaminen och betraktade Constance,
där hon satt med huvudet lutat i handen och övertänkte
hela den avgrund som gapade emot Olga. Efter en lång
paus såg hon upp.

»Vad är priset för att ni icke skall störta min syster i
olycka?» frågade hon. »Eller vad fordrar ni för att icke
brännmärka en oskyldig kvinna?»

»Priset? frågar ni. — Ännu för halvtannat år tillbaka hade
jag av er kunnat begära ett pris, varför jag skulle uppoffra
allt. Nu äger ni ingenting att skänka, jag ingenting att
Jbegära. Jag fordrar, jag önskar intet.» Evert hade kastat
huvudet tillbaka och såg på Constance med en
övermodigblick. »Ni tror kanske att ni kan med ett leende, en
förtjusande blick eller något dylikt blidka mig; men ni
misstager er. Då jag nu ser er, frågar jag mig själv: Är detta
verkligen den kvinna, du under åratal älskat ända till ga-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free