- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
142

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lenskap, och som du nu, utan skugga av rörelse, kan tala

vid?»

»Tillåt att vi avbryta detta ämne, ty det är ju alldeles
likgiltigt vad ni känner för mig. Här gäller det min syster.
Ni sade, att ni avvaktat min ankomst hit. Vad menar ni
därmed?»

»Att ni, såsom syster, bör dela den förnedring, som
kanske kommer att tillfalla Olga. Jag var nog barmhärtig att
vilja giva henne en tröstarinna, tilläde han hånande.

»Men ni kan omöjligt så grymt, så skoningslöst vilja
bringa skam och vanära över den kvinna, som burit ert
namn.»

»Kan jag icke!» utropade Evert. »Vad skulle avhålla
111ig? Jag har aldrig älskat henne och kan således icke av
kärlek bliva överseende; jag älskar icke heller er och kan
således icke heller av undseende med er bliva fördragsam.
Varuppå hoppas ni då?»

»På er egoism...»

»Då har ni orätt uppfattat den, ifall ni tror att någon
fördel i världen skall förmå mig att avstå ifrån min
hämnd.»

Här avbrötos de utav röster i yttre salongen och dessa

ord, yttrade av en välkänd stämma:

»Ur vägen slyngel! Jag har ju sagt att jag anmäler mig
själv.» Ögonblicket därefter stod Kurt framför dem.

»Vad vill det säga, att du intränger med våld?» frågade
Evert och slungade en ursinnig, blick på störaren.

»Det vill säga, att jag har något att tala vid dig om,
som ej tål uppskov», svarade Kurt kallt; därpå vände han
sig till Constance med de orden: »Om tillgift, bästa Con-

stance, att jag så här huvudstupa kommer insättande och
avbryter; men, för att vara uppriktig, tror jag förlusten

att ha blivit störd, icke är så särdeles stor, då du talade

med min bror; han har sällan något att säga, som förtjänar
höras. Du har väl träffat Olga?»

»Nej, icke än.»

»Men varför går du inte in till henne?»

»Jag skulle anhålla att du icke spelar herre i mitt hus»,
inföll Evert uppbragt. »Olga får icke taga emot sin syster.»

»Så!» Kurt lade sin hand på Everts skuldra och
blickade honom rakt in i ögonen, med ett uttryck av så
mycken vrede att det gjorde Evert blodröd. »Erinra dig min
varning på Norrbro.» Det var något så hotande, så strängt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free