- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
151

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

budet återkom från Åkersnäs, lämnade det Constance en
biljett, som endast innehöll dessa ord:

Hav tack för det ni blev ond! Jag är verkligen bra
mycket fogligare än ni. Jag kan tacka er för det ni sände mig
bara törnen och icke rosor.

J. L.

Constance kände sig ända in i själen retad på Lange och
somnade med den vackra föresatsen, att icke på länge
besöka Kungsborg för att slippa sammanträffa med honom.

Följande morgon begav hon sig ned till sin förvaltare^
började med honom genomgå räkenskaper, underrättade sig
om sina underhavande och allt, som rörde egendomen..
Constance blev förvånad då man anmälde middagen, och
hon tänkte:

»Jag tycker just att jag gjort ett riktigt dagsverke, så.
har jag arbetat, alldeles som om jag ämnat behaga honom„
— Det vore i alla fall ett ändamålslöst försök.»

På eftermiddagen ämnade Constance, åtföljd av sin
husföreståndarinna, mamsell Åker, begiva sig ut på en
vandring till ett par torpare, som förvaltaren angivit såsom
oordentliga och i följd därav ytterst fattiga. Hon hade,
såsom Lange skulle ha uttryckt sig, fått den nycken att icke
någon fick vara fattig, som lydde under hennes egendom.

Medan Constance väntade mamsell Åker, anmälde
betjänten :

»Herr Lange.»

»Bed herr Lange stiga in», svarade Const&nce och
kände att hon skulle få svårt att avhålla sig ifrån att säga
honom något rätt bittert; men då Lange stod framför
henne, med ett vänligt och hjärtligt leende på sina läppar,
bleknade harmen och hon sade skämtsamt:

»Är det ånger som fört er hit?»

»Ännu», svarade Lange, »har jag icke varit hemsökt av
den känslan mer än en gång i mitt liv.»

»Och det var?»

»För flera år tillbaka; men ånger över mitt törniga brev
känner jag alldeles icke. Tvärtom, jag har kommit hit för
att glädja mig åt resultaterna. Det gives, som ni vet, blott
två slags politik, nämligen den som lyckas och den som
misslyckas. Nu vill jag veta till vilkendera min hörde.»

»Politik, säger ni? Var ert brev en politik?»

»Ja visst. Jag ville förarga er. Vreden är ett surrogat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free