- Project Runeberg -  Arbetet adlar mannen /
156

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hm ...», sade gubben och såg helt villrådig ut.

»För denna enda gång.» Utan att giva gubben någon
betänketid, avkastades hatt och kappa, varefter hon med
lätta och ljudlösa steg ilade till salongen och lyfte på
dörrgardinen. Hon stack in huvudet och såg sig omkring i det
stora rummet, som var sig alldeles likt. I den lilla soffan
framför glasdörrarna åt terrassen satt Stephana; hon
lutade huvudet över en bok, varuti hon läste. Tyst som en
ande smög den lilla damen sig över salongsgolvet och
bakom Stephana. Sättande sina små händer för hennes ögon
utropade hon med förvänd röst:

»Säg genast vem det är?»

»Constance», sade Stephana. Ett friskt och klingande
skratt, allt för karaktäristiskt att kunna glömmas, blev
svaret.

»Olga!» utropade Stephana och sprang upp. I nästa
ögonblick var hon hårt sluten i Stephanas famn.

Constance erhöll på middagen bud efter sig att komma
över till Kungsborg; grevinnan hade något mycket
angeläget att säga fru Lange.

Det var överenskommet att Olga icke skulle vara
synlig, då Constance kom, varför hon höll sig i kabinettet
bredvid salongen. När Constance inträdde till Stephana, sade
hon skrattande:

»Min bästa Stephana, jag fruktar att det viktiga du har
att säga mig består däruti, att du har tråkigt och vill att
jag skall komma och förströ dig. Onkel har väl rest bort
på en halvtimme, och det gör dig otröstlig.»

»Misstag, jag har aldrig tråkigt, och som du ser, kommer
Herman där», svarade Stephana och pekade på sin man,
som inträdde.

»Nå, vad är det då?» Constance satte sig i en emma och
vände ryggen åt kabinettet.

»Jo, jag har fått brev ifrån Olga, som nu på fullt allvar
ämnar bosätta sig i Dalarne, där hon tänker köpa sig en
liten egendom.»

»Kära Stephana, det var en så obehaglig nyhet, att du
gärna kunnat dröja därmed. Sannerligen jag förstår Olga,
som kan vilja leva så skild från sin enda syster.»

»Är Olgas uppförande mera besynnerligt än ditt, då du
i nio års tid vistats utrikes och lämnade henne här. Ni
voro då skilda genom långt större avstånd.»

»Det var helt annat. Jag reste undan en olycklig
kärlek. Jag ville fly allt, som erinrade om honom.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:40:01 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/mssaam/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free