- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
5

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En eftermiddag i början av mars, för några tiotal av år
tillbaka, promenerade en ung flicka ifrån Nybroplanen till
Kaptensgatan å Ladugårdslandet. Vädret, som hela dagen
varit vackert, hade plötsligt förändrats, och ett häftigt
yrväder utbrutit. Den unga flickan hade vinden rakt emot
sig, och som hon därjämte var utan skydd av paraply,
kunde hon knappt se upp, så häftigt blåste snöflingorna
henne i ansiktet. Hon tycktes likväl icke det minsta
besvärad därav, utan snarare road. De friska läpparna logo
så utmanande mot snö och blåst; och hela det av vinden
sminkade ansiktet ägde något så levnadsfriskt och glättigt
att man däruti läste den första ungdomens gyllene frid.

Kommen utanför artilleristallet, var hon nära att stöta
till en ung man, klädd i andra gardets uniform och åtföljd
av en kadett. Gardeslöjtnanten drog sig hastigt åt sidan
och hälsade.

Flickan besvarade hälsningen och passerade förbi.
Ka-detten och löjtnanten däremot stannade och sågo efter
henne, en manöver, som alldeles undföll föremålet för
deras uppmärksamhet, emedan hon icke vände på huvudet,
utan gick sin väg fram utan tanke på dem.

»Vem var den där flickan?» frågade kadetten.

»Mamsell Bencke», svarade löjtnanten och tog sin unga
kamrats arm, tilläggande: »En vacker flicka, icke sant?»

»Ganska vacker.»

Helt motsträvigt följde kadetten löjtnanten.

»Vem är hon?»

»Det har jag mig icke bekant», svarade löjtnanten
skrattande. »Jag vet blott, att hon är livlig, glad och
okonst-ted, såsom det ägnar ett barn.»

»Huru har du lärt känna henne?»

»Jag känner icke det täcka barnet. Jag har endast dan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free