- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
36

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vad här är tråkigt!» Ernfrid började att kasta småsten
upp i luften.

»Skola vi göra en promenad», började Jenny, sedan hon
suttit en stund och klippt sönder fröken Gyllensparres
ta-pisserigarn.

»Ja, min ängel, bara jag nystat upp silket», svarade
grevinnan och log emot flickan.

»Nå, gossar, gå ni med?» frågade grevinnan då hon en
stund därefter stod med hatt och schal på verandans
trappa.

»Nej, jag blir hemma», snäste Arthur och kvarlåg på
gårdens gräsmatta.

»Och jag ämnar rida ut», förklarade Ernfrid.

»Då få vi väl gå allena.» Grevinnan, fröken
Gyllensparre och Jenny vandrade av ned åt parken. Sorenza
kvar-satt på verandan, ivrigt arbetande på ett tapisseri.
Sedan grevinnan försvunnit genom grinden, sprang Arthur
upp och var med fyra språng på verandan, där han
kastade sig ned på en pall vid Sorenzas fötter, sägande:

»Se på mig, Sorenza! Du är verkligt högsint.»

»Jag är icke högsint», viskade Sorenza och böjde sig
snyftande ned. Arthur fattade hennes hand och sade:

»Högsint är det, som är vackert och storartat, som icke
har någon fläck, och sådan är du. — Ack, Sorenza, om du
sett dig själv, då du grät och bad mamma icke vara ond,
så vacker du var; och om du sett, huru stolt ditt ansikte
såg ut, då du reste dig upp, skulle du begripa, huru mycket
jag måste hålla av dig — huru kärt det är att få kalla dig
syster.»

»Det där är bara medlidande, kära Arthur.»

»Medlidande; bah! Jag tycker om dig, och det gjorde
jag, innan jag visste att vi voro släkt.»

»Det var mycket roligare då», menade Sorenza och
torkade bort tårarna.

»Så tyckte jag med. — Du kan icke tro, huru förargad
jag blev på pappa och huru olycklig jag kände mig, när
han sade, att du var min syster. Vi hade ju haft det så
trevligt förut.»

»Vi kunde allt hava så nu med, om ...»

»Om vad?»

»öm icke alla hade så svårt att fördraga mig. Arthur,
säg mig en sak uppriktigt!»

»Och det vore?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free