- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
62

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mycket har jag icke lidit genom modern, och nu skola mina
barn lida genom dottern, men ...»

»Var god och sansa dig», inföll greven kallt, tog
grevinnan vid handen och förde henne tillbaka till soffan. »Både
dina och barnens lidande? skola med denna dag hava ett
slut. Jag hade likväl ä/ l rätt att fordra, det du såsom
hustru skulle hava så mycket takt, att du förstod, det
varje yttring av ovilja mot Sorenza var en skymf emot
din man. Din egen finkänslighet borde ha sagt dig, att
domestikerna icke behövde invigas i din antipati för
Sorenza, emedan du därigenom kastade en skugga på dina
barns far. Vad dig, Ernfrid, angår, så följer du mig.
Sorenza går upp på sitt rum», tilläde greven, sedan han
tvungit grevinnan att sätta sig, varefter han lämnade
paviljongen.

Dagen därpå lämnade Sorenza det grevliga huset efter
att ha vistats där i tre månader. Den skörd av erfarenhet
och bittra intryck, hon där vunnit, kunde ej undgå att
återverka på hennes karaktär.

*



Septembersolen sken in i fru Tolls skolsal, där hon satt
omgiven av några och tjugu barn, vilka av henne erhöllo
undervisning i de första elementen av kunskap. På fru
Tolls milda och allvarliga ansikte vilade en skugga av sorg,
och ur de matta, bruna ögonen talade trötthet och lidanden.
När klockan slog tre förkunnade hon barnens befrielse från
läxor och arbete. Det blev en faslig rörelse i salen. Fru
Toll höjde visserligen sin röst och bjöd stillhet, men den
yra flocken hade blott en tanke, den att fort och hastigt
komma ut i fria luften, själva fria ifrån skolans tvång. När
dörren efter den sista av eleverna tillslöts, förde fru Toll
handen över den bleka pannan och lutade sig alldeles
utmattad emot ryggstödet av soffan, viskande:

»Den som hade Sorenza här! Det stackars, älskade
barnet!» Ett par tårar runno utför kinderna, och hon
försjönk i tankar så djupa, att hon icke hörde, att
tamburdörren långsamt öppnades och någon med dröjande steg trädde
in i rummet och stannade vid örren. Efter en lång stunds
förlopp lyfte fru Toll upp huvudet, och blicken föll på den,
som stod vid dörren.

»Sorenza, mitt barn!» utropade fru Toll. Sorenza stör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free