Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litet deltagande, att jag skulle göra något avseende på er
önskan.» Doktor C— gick fram till Sorenza och sade:
»Tag nu avsked av er fostermor, barn! — Säg henne ditt
sista farväl och följ mig sedan! Jag har några ord att
meddela er från henne, som hon bad mig framföra.» —
Gubben klappade flickan på huvudet, bifogande: »Det är för
en lång skilsmässa, ni skall bjuda henne farväl. —
Återseendet blir först på andra sidan graven.»
Någonting liknande en snyftning skakade Sorenzas hela
varelse, då hon böjde sig ned över den döda och lät sina
läppar för några sekunder vila på hennes panna. Då hon
åter skulle resa sig upp, bröto de länge hämmade tårarna
ut. Det var första gången som de kommo att lätta hennes
av smärta så kvalda bröst. Hon kastade sig under vilda
snyftningar över det kära liket, kallande henne med de
ömmaste namn.
»Min Gud, Sorenza, du förstcr ju svepningen!»
utropade Ida.
»Var god, fru majorska, och lämna oss», inföll doktor
C— och tog Ida vid handen samt förde henne till dörren
med de orden: »Er kusin skall och måste nu gråta ut,
så framt ni icke sätter den dödas rubbade svepning högre än
den unga flickans liv och hälsa.»
Hade någon annan varelse vågat att så där utan omsvep
visa majorskan Griiner på dörren, hade hon helt visst
varit den, som gjort honom samma återtjänst. Nu var det
en utmärkt och skicklig läkare, som därjämte hade den
förtjänsten att ett par gånger hava räddat majorskans eget
dyrbara liv, och därför tålde hon av honom, vad hon aldrig
skulle fördragit av någon annan. Hon vågade icke stöta
sig med den, som, enligt hennes förmenande, ägde liv
och död i sina händer, och därför lydde hon helt fogligt.
En halv timme därefter trädde doktorn och Sorenza
ur likrummet in i den dödas forna sängkammare. Här
satte sig doktorn vid Sorenzas sida och började lugnt och
allvarligt tala med henne.
»Den döda bad mig att ur hennes byrå taga detta brev»,
började doktorn och framtog ett brev. »Då jag genast efter
kallelsen infann mig hos henne, hade hon haft en svår
blod-störtning, och jag sade strax, att hon icke ägde så många
minuter kvar, som fordrades att skicka efter er. Hon bad
mig, att jag skulle taga och förvara detta brev, till dess ni
blev så lugn, att ni kunde läsa det, och att jag i enrum skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
