Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ni smickrar», sade Sorenza, rodnande och leende. »Jag
fruktar, att ni gör narr av mig, då ni så högt skattar min
första exponerade tavla.»
»Jag smickrar aldrig, mamsell Bencke; och jag gör
aldrig narr av andra än dem, som göra sig själva löjliga.
Således kan det icke komma i fråga med den, vilken äger
er talang och er ungdom. Ett bevis uppå, att mitt beröm
är uppriktigt, vill jag genast lämna er genom att säga, det
er tavla, oaktat sina stora förtjänster, lider av ett fel.»
»Ett?» Sorenza log. »Jag för min del tror, att den har
många. Det skulle göra mig ett nöje, om ni ville säga
mig dem.»
»Gärna!» Det var något i högsta grad enkelt i Por rys
sätt, kanske för den skarpe observatorn något som vittnade
om ett stort självförtroende. Sorenza och han gingo in i
det angränsande rummet. De stannade framför en mindre
tavla, under det de övriga, som ansågo sig hava skänkt den
tillräcklig uppmärksamhet, gingo att taga andra i
skärskådande.
»Säg mig», sade Porry, »vilket fel tycker ni själv, att
detta stycke har? Märk, det har egentligen blott ett enda.»
Sorenza betraktade sin tavla uppmärksamt, därefter sade
hon med något dröjande ton:
»Figuren träder för litet fram och dagern är icke väl
avpassad.»
»Åh nej, hela scenen med dagrar och skuggor är ju
inskränkt inom ett litet rum och figuren en fondfigur. Det
där är således fel, dem er inbillning för ögonblicket skapat.
Nej, det är ett annat. Se noga efter.»
»Ju längre jag betraktar den ju flera brister finner jag»,
utropade Sorenza nedslaget. »Just därför får jag svårt att
angiva de rätta. Vill ni, att jag skall upprepa alla, som
jag nu upptäckt?»
»Jag fruktar, att ni då bleve lika litet rättvis, som ni nyss
var det, därför vill jag hjälpa er. Vad är det för papper
La Valliére läser?»
»De första verser, som konungen skrev till henne.»
»Nåväl?»
Sorenza säg frågande upp i Porrys ansikte; men liksom
hon i hans drag läst svaret, utropade hon:
»Det är ansiktets uttryck som. ..» hon hejdade sig.
»Är för lugnt...» inföll Porry. — »Det är La Valliéres
ansikte, men icke La Valliéres hjärta ni målat.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
