Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Är det sanning, att ni skall övertaga ledningen av
Sorenzas undervisning, medan professor E— är borta?»
frågade Ida.
»Ja, så till vida, att jag lovat E— att hava tillsyn över
mamsell Benckes arbeten.» Porry sade detta med en egen
kall bestämdhet i rösten, liksom han velat avböja allt vidare
ordande i saken.
»Men jag tycker, att en dylik förändring icke hade bort
äga rum, utan att E— först inhämtat min tanke. Ni är
alldeles för ung att vara Sorenzas lärare.»
»Menar ni, att mina konstnärliga studier icke äro stora
nog?» Porry smålog ironiskt.
»Ni känner själv allt för väl, att ni i detta avseende har
ett europeiskt rykte.»
»Nåväl, då blir det ju alltid en vinst för mamsell Bencke
att måla under min ledning.»
»En vinst, den hon köper på bekostnad av sitt rykte.»
Idas kinder brunno, och ögonen blixtrade. Hon hade velat
gråta, så genomförbittrad var hon.
»Tillåt mig försäkra, att jag ännu icke kastat någon
skugga på en kvinnas rykte, och allraminst blir det på
mamsell Benckes. Under några veckor är hon en elev, den
professor E— anförtrott åt mig, och jag vågar påstå, att icke
en gång avunden skall däruti se något ont. För övrigt, fru
majorska, är jag icke känd för att vara någon
fruntimmerskarl. Ni vet det mer än väl. Jag är därtill för
mycket konstnär.»
Ida gick en stund tigande vid Porrys sida; därefter
återtog hon:
»Var skall Sorenza arbeta?»
»I sin ateljé.»
Åter uppstod en paus. Plötsligt stannade Ida och sade
med häftighet:
»Medgiv, att det likväl strider emot alla våra begrepp om
det passande, att hon skall vara på tu man hand med er.»
»Ni glömmer en sak, nämligen att en artist, som målar,
icke behöver en lärare, den där står vid hennes sida och
säger varje penseldrag hon skall göra, utan att mästarns
roll är av helt annan natur. Dessutom, fru majorska, hade
jag trott, det gubben E— var tillräckligt väl känd, att ni
åtminstone för honom borde äga förtroende, även om ni
ej hyser det för mig. Mamsell Bencke är icke den enda av
hans elever jag påtagit mig. Varken E— eller jag hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
