Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nå, huru gick det med bekännelsen om den stora
saknaden?» frågade han. Nu höll han åter in hästen; men
den unga flickan försäkrade skrattande, att hon skulle bliva
riktigt glad, då hon blev av med den besvärlige kusinen.
»Akta dig att retas med mig; jag tager då revansch.»
»På vad sätt?»
»Det blir min hemlighet; kom bara ihåg, att jag nu
säger, att du, utan att jag ber dig därom, skall säga mig
huru mycket du håller av mig och huru tomt det blir efter
mig.»
»Skall jag?» Ebba skrattade. »Den dagen lever du
icke. Jag skall aldrig säga dig det, minns detta.»
»Vi få väl se.» Arthur gav hästen fria tömmar.
Under återstoden av färden skildrade Arthur på det
mest sprittande sätt, huru dyster och olycklig han skulle
bliva, när han lämnade Bro, och huru han skulle fatta hat
till alla fruntimmer och aldrig fästa sina blickar på någon
Evas dotter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>