- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
181

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Att du är lättsinnig, obetänksam, ostadig och dåraktig.»

»Skönt! Nå, såsom man?»

»Dåraktig, ostadig, obetänksam och lättsinnig.» Ebba
skrattade.

»Men det där syndarregistret hör till människan.»

»Och även till mannen.»

»Nå, vidare?»

»Vidare är du som ädling icke nog medveten av, att...»

»Jag heter Eldelfeldt. Åh jo, alldeles tillräckligt.»

»En ädling, Arthur, bör vara en man av ära. Det vill
säga en som känner och förstår, att varje avsteg han gör
ifrån de stränga fordringar hedern ålägga, äro förseelser,
som nedsöla hans namn, och ställa honom på den föraktliga
ståndpunkten att icke äga något annat värde, än det han
lånar av ett ärft namn och en ärfd titel. Med ordet
adelsman kan icke menas en man, född endast av adliga
föräldrar, utan en, som genom orubbligheten i sina
grundsatser, fastheten i sin karaktär och aktningen för sitt ord och
sina löften, står lyftad över mängden, och gör sig förtjänt
av de privilegier, samhället skänkt sitt första stånd.
Arthur, jag skulle hålla bra mycket mera av dig, om du bleve
en ädling till tankar, känslor och handlingar.»

»Tror du, att detta är omöjligt?» Arthur såg på henne
med en blick full av ömhet.

»Nej; jag vet, att du av naturen blivit danad till en
gentleman, men ditt lättsinne skall förstöra dina ridderliga
anlag.»

»Aldrig. En glad, en lättsinnig, en dåraktig fantast skall
jag alltid bliva; men var förvissad, att jag det oaktat är
gentleman. Skulle jag någonsin frestas att glömma mig,
behöver jag blott påminna mig denna stund, och att du
sagt: ’Jag skulle hålla bra mycket mer av dig, om du bleve
en verklig ädling’.»

»När du kommer till Stockholm, har du glömt
alltsammans.»

»Jag glömmer aldrig dig och aldrig dina ord. Minns,
att jag nu sagt det.»

»Jag skall minnas det, och även en dag påminna dig
därom.»

Samtalet förändrade snart karaktär och hoppade åter in
på skämtets område. Varken Ebba eller Arthur voro
skapade för att länge överlämna sig åt allvarsamma betraktel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free