- Project Runeberg -  Ädlingens dotter /
182

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ser. De älskade glädjen, och den tillhörde även deras
ålder.

Arthur talade om, huru mycket han tyckte om Ebba; men
han talade därom med samma glada och leende min, som
om han skulle berättat henne något lustigt upptåg. Ebba
sade, muntert skrattande, att hon alldeles icke begrep sig
själv, som kunde vara intresserad av en sådan människa
som Arthur.

*



Morgonen därpå var vädret ovanligt vackert; en riktigt
grann vinterdag. Efter frukosten föreslog Ebba, att hon,
Arthur och Mauritz skulle göra en promenad.

Stödd på Arthurs arm och glatt pratande med Mauritz,
svävade Ebba på den frusna snömattan.

»Vart skola vi gå?» frågade Mauritz, då de hunnit
utför allén.

»Säg själv.» Ebba såg skalkaktigt på brodern. »Jag
gissar, att du av gammal vana att aldrig gå någon annan
väg, önskar vika av till höger, då kommer du direkt till...»

»Himmelriket», inföll Arthur skrattande. »Vi hava ju
kyrkan där. Aldrig anade jag, att Mauritz var bliven så
gudelig, att vägen dit är den enda han går.»

»Till kyrkan? Åh nej, kära du, det är allt till
prostgården.»

»Ah, nu kommer jag ihåg, där finnes en brorsdotter, hon,
som aldrig låter se sig.»

»Alldeles.»

»Och i henne är . ..»

»Mauritz betagen. Ganska riktigt.»

»Kära Ebba, sluta då upp med det där opassande
skämtet», inföll Mauritz. »Du vet mer än väl, att jag varken är
eller har varit betagen i mamsell Auren.»

»Hur kan Ebba veta det?» frågade Arthur. »Är
mamsellen ung och vacker, så är det helt naturligt, att du bör
vara förtjust.»

»Vacker kan man icke säga, att Magda Auren är, ty det
vore för litet sagt», inföll Ebba. »Magda har något så
magiskt fängslande, att hon därmed behärskar dem, hon
kommer i beröring med. Snillrik, ung, originell och
ovanligt bildad, fördunklar hon alla, som uppträda vid hennes
sida. En evig lycka är det för dig, Arthur, att du ej sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssadling/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free