Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
månader efter bröllopet tänker han på att vända hem hit
med henne.»
Dessa ord yttrades av den unga flickan, som satt på
en pall. Hon var brukspatron Sturms enda dotter med hans
avlidna hustru.
»Min lilla Mariquitta, din far avskyr alla ceremonier;
därför lät han helt enkelt viga sig i kyrkan efter
gudstjänsten, och reste sedan bort.»
»Allt det där, tycker jag, är dumt. Varför kunde han
icke hålla ett ordentligt bröllop, som andra människor?
Då hade jag fått bliva brudtärna, som jag aldrig förr
varit. Ack, så gudomligt roligt!» Mariquitta klappade
händerna.
»Tala för all del icke så barnsligt, när din far och din
styvmor komma. Du vet, att pappa alltid bannar mig,
som uppfostrat dig till en liten toka.»
»Betyder ingenting, om pappa brummar litet; han har
i allmänhet så föga tid övrig att sysselsätta sig med mig,
att det ej blir något farligt utav. Dessutom kan jag vara
mäkta förståndig, när jag vill.»
»Åh ja, om du får säga det själv.» Mamsell Sturm
smålog.
»Vänta bara, tills pappa kommer hem, så skall du få höra,
huru jag tänker förbluffa honom med att tala om
hög-och lågtrycksmaskiner, om svajr vsto lajr,
borrningsmaski-ner, m. m.»
»Vem har givit dig undervisning i allt det där?»
»René, kära faster. Även kan jag, om pappa är rätt
bister, rycka fram med Polhem, Brunell och andra
storheter inom mekanikens värld, och då blir han så förtjust,
att jag får allt vad jag vill. Det förargligaste är, att jag
har en viss fruktan för honom, så att, när han spänner
ögonen i mig, min lärdom far sin kos.»
»Aldrig har jag märkt, att du varit rädd, kära barn.»
»Kors så roligt, att jag spelat mina kort så bra; eljest
måste jag tillstå, att jag verkligen är rädd för pappa, att
jag aldrig talar vid honom, utan att hava hjärtat i
halsgropen; men då tänker jag så här: Det vore en evig skam
att visa, det du har fruktan för din far; folk kunde
ju falla på den tanken, att han är elak, och det är något,
som jag icke vill.»
»Rätt tänkt, min flicka.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
