Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reste sig för att släppa henne in i detta längst bort belägna
rum.
»Nej, patron sade, att jag skulle vara i salen, och att
Mariquitta kunde hämta ut modellerna åt mig.»
»Mamsell Mariquitta har annat att göra, och jag vill icke
hava en sådan skräpsyssla i mina rum. Lova får således
sitta i modellkammaren. Kom!»
Magdas röst var bestämd och allvarlig. Det oaktat rörde
sig icke Lova ur stället, utan svarade med skarp röst:
»Jag har tjänat här över trettio år och aldrig vetat av
någon annans vilja än patrons. Jag ämnar därför icke lyda
någon annan.»
»Gott, att Lova säger ifrån, så att jag vet, vad jag har
att rätta mig efter.»
Magda gick fram till ringklockan, fattade strängen,
bifogande :
»Om Lova i trettio år ej varit van att lyda någon annan
än patron, så är det ej för tidigt, att hon nu lär sig, att
frun i huset även betyder något. Lova har därför att välja,
antingen att genast gå in i modellkammaren och företaga
den anbefallda rengöringen, eller låter jag en av betjänterna
visa ut Lova.»
Magdas blick var så bestämd, att den gamla kvinnan
insåg, det »den där barnungen» nog skulle utföra vad hon
sade.
Utan att säga ett ord gick gumman till dörren. När hon
lade handen på låset, vände hon sig om och yttrade med
ilsken röst:
»Jag gör ej ren några modeller, utan går ner till mig;
men ni kan lita på, att patron skall få veta detta och mera
till.» Lova hotade med käppen och linkade ut.
»Nog är du litet förryckt, käraste Magda, som retar den
där häxan», utropade Mariquitta förskräckt. »Du anar ej,
huru elak hon är.»
»Vad mera? Då jag icke gör något ont, trotsar jag
henne att kunna skada mig», svarade Magda med den
tillförsikt, som oerfarenheten ingiver.
Mariquitta, yngre än Magda, hade likväl om det onda,
som elakheten kan åstadkomma, en vida större kännedom,
ty hon hade vuxit upp vid sidan därav. Hon skakade också
på huvudet och menade, att Lova nog kunde göra vitt till
svart, om hon det ville. Magda svarade leende:
»Nåväl, må hon göra det; men icke är det lönt att nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
